tisdag 16 juni 2015

Scream and shout!

Veckans tema i Kulturkollo är skräck och frågan som ska besvaras är följande:

Vilket är ditt allra bästa blodisande tips i sommarnatten? En film? En bok? En spökhistoria berättad av någon särskilt skrämmande berättare?

En av mina favoritförfattare är John Ajvide Lindqvist och alla hans böcker är läskiga. Om jag ska välja en av hans böcker, tar jag Låt den rätte komma in. Även filmen som baseras på boken får nackhåren att resa sig. Jag kan även rekommendera den amerikanska filmatiseringen av boken; Let me in.

Jag tänkte även passa på att berätta om några tv-serier som jag har en del barndomsminnen kring. Som barn hade jag väldigt livlig fantasi och inbillade mig att det lurade både spöken och mördare lite överallt. På vårt landställe var man tvungen att gå ut för att komma till toaletten och jag var verkligen livrädd för att gå dit när det var mörkt.

Som barn såg jag tv-serierna Kullamannen och Ture Sventon och jag blev verkligen livrädd. Jag minns särskilt att Ture Sventons ärkefiende Ville Vessla brukade gömma sig bakom gardiner och så stack bara spetsarna på hans svarta skor fram. Efter att ha sett det på tv, gick jag i flera månader och ryckte undan långa gardiner bara för att se att det inte stod någon där.
Herregud, vad man utsatte sig själv för, hehe:)

12 kommentarer:

  1. Jag har bara sett filmversionerna av Låt den rätte komma in, men de var verkligen bra :). Har hört att boken ska vara ännu mörkare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, boken var ännu mörkare!

      Radera
  2. Låt den rätte komma in är verkligen härligt obehaglig :-) Och visst är det fascinerande hur många läskiga barnprogramsupplevelser man överlevt...

    SvaraRadera
  3. Läste Låt den rätte komma in för ett antal år sen och när filmen kom vågade jag inte se den. Har dock gjort det nu för någon månad sen.

    SvaraRadera
  4. Tänk, jag såg också Kullamannen som barn, men har glömt nästan allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer egentligen inte heller ihåg så mycket, men det jag minns tydligast är när nga barn var inne i ett litet hus och ngn läskig gubbe som hette typ Ludvig tittade in. Honom drömde jag mardrömmar om hur länge som helst...

      Radera
  5. Tänk, jag såg också Kullamannen som barn, men har glömt nästan allt.

    SvaraRadera
  6. Kullamannen skrämde mig en hel del när jag var mindre :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är fler som säger det!

      Radera
  7. Man var absolut oerhört mycket mer lättskrämd som barn (är enormt svårskrämd numera). John Ajvide Lindqvist skriver för det mesta ruskigt bra och den amerikanska filmatiseringen av boken Let me in, blev jag förstås nu nyfiken på. :)

    SvaraRadera