måndag 2 februari 2015

Tjockare än vatten

Bok:Tjockare än vatten
Författare:Carin Gerhardsen
Förlag:Norstedts
Favoritkaraktär:Hedvig Gerdin

Jag deltar i Maries spänningsutmaning,som går ut på att man varje månad ska recensera en deckare och i slutet av månaden samlar hon ihop länkar till alla recensioner som deltagarna har gjort.

Min bok i januari månad är Tjockare än vatten,sjunde delen i Carin Gerhardsens serie om Conny Sjöberg och hans kollegor vid Hammarbypolisen,en bok som för övrigt har ett otroligt vackert omslag.

Flera dränkta katter hittas på olika ställen i Stockholm. Strax därefter dränks en psykolog hemma i sitt badkar.Mördaren har dessutom skurit tungan av sitt offer.Både kattmorden och fallet med den dränkta psykologen,hamnar hos Sjöberg och hans kollegor.

Jag har läst de tidigare delarna i serien om Hammarbypolisen och det jag uppskattar mest med böckerna,är att läsa om de olika polisernas privatliv. I varje bok är det någon av poliserna som är i fokus lite extra.I Tjockare än vatten,får Hedvig Gerdin mer utrymme än tidigare och läsaren får veta en hel del om hennes bakgrund,som det varit väldigt tyst om i de tidigare böckerna.Hedvig är min favoritkaraktär i den här serien,dels för att hon är väldigt klipsk och snabb i replikerna,men även för att hon visar upp en stor självsäkerher utåt men innerst inne är ganska ensam och längtar efter kärlek. Då Hedvig är min favoritkaraktär,kändes det förstås lite speciellt med den här boken,då hon får ganska mycket utrymme.

Som så många gånger förr när det gäller Gerhardsens böcker,blir jag besviken när berättelsen närmar sig sitt slut.I de tidigare delarna om Hammarbypolisen känns morden som sker,till en början väldigt spännande.Även böckernas baksidetexter utlovar kittlande spänning.Några exempel på huvudintriger från Gerhardsens tidigare böcker;två kvinnor som bägge levt under stor psykisk press under lång tid,försvinner spårlöst,en kvinna och hennes två små barn hittas mördade i en lägenhet samt en man som alla upplever som genomgod och som inte har en enda fiende,skjuts till döds i en park. Detta är tre huvudintriger från tre av Gerhardsens böcker och alla tre tilltalade mig till en början väldigt mycket.Men när historierna ska nystas upp,blir det enligt min åsikt,platt fall.Upplösningen känns "ihopslängd".

Detta sker även i Tjockare än vatten;Ett otäckt mord med några parallella händelser,ett rikt persongalleri och boken är en riktig bladvändare.Ända tills upplösningen nalkas. Då faller hela historien;det blir rörigt och läsaren får inte svar på alla frågor som har uppkommit.Det känns som om författaren har slängt ihop slutet,bara för att snabbt kunna avsluta boken.Detta är synd,då böckerna om Conny Sjöberg och hans kollegor vid Hammarbypolisen,alla består av starka inledningar,välskrivna intriger,ett rikt persongalleri och dessutom parallella historier till själva morden. Det ihopslängda avslutet gör inte resten av boken rättvisa.

Titta gärna in på Maries blogg för att läsa fler recensioner av deckare.

2 kommentarer:

  1. Jag har bara läst den första boken i serien och den tyckte jag var riktigt bra.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att den första och den andra boken i serien är de bästa.Tack för kommentaren!

    SvaraRadera