Kvinnoalfabetet

Linda på bokbloggen Enligt O, som för övrigt är en väldigt bra blogg, jag har fått väldigt många boktips där, har startat ett kvinnoalfabet. Varje vecka är det en ny bokstav och utifrån den bokstaven ska man besvara ett antal frågor.

Förra veckan startade Kvinnoalfabet med bokstaven A och den här veckan är det bokstaven B. Jag var inte med förra veckan, då jag inte hade sett den här utmaningen då. Jag tänkte hursomhelst att jag skulle hoppa på nu, vilket jag hoppas är tillåtet.

Här är mina frågor och svar på bokstaven B:

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på B?

Louise Boije av Gennäs. Jag har visserligen bara läst en bok av henne; Stjärnor utan svindel, men den tyckte jag mycket om. Jag gillar att hon skriver om saker som går lite utanför normen. Hon använder även ett väldigt fint språk.

2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Bibi Andersson. En av mina favoritskådespelare. Hon kan verkligen göra väldigt många olika roller.

Här är trailern till Ingemar Bergmans film Persona, där Bibi Andersson spelar en av huvudrollerna.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på B som du har som förebild. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Skådespelerskan Ingrid Bergman. Jag läste hennes biografi när jag gick i högstadiet, och när jag skulle söka till ett gymnasieprogram med teaterinriktning när jag började gymnasiet, använde jag mig av några tips som Ingrid lärde sig när hon sökte till teaterhögskolan. Dessutom anser jag att Ingrid var en väldigt duktig skådespelerska.

Stina Gardell har gjort en dokumentärfilm om Ingrid Bergman som har biopremiär i september. Den ska jag gå och se! Här är trailern till filmen Jag är Ingrid:

4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på B har du ännu inte utforskat?

Suzanne Brogger. Författaren bakom Creme fraiche, en klassiker inom feministlitteraturen. Jag har precis lånat hem boken från biblioteket och ska börja läsa den så fort som möjligt.

Marie-Louise Ekman

I tv-programmet Babel ikväll, intervjuas konstnären, regissören och Dramatenchefen Marie-Louise Ekman samt författaren Klas Gustafson. Klas har skrivit en bok om Marie-Louise Ekmans liv som nyligen har kommit ut.  I boken skildras Ekmans liv; både yrkesmässigt och privatlivet.

Jag fick upp ögonen för Marie-Louise Ekman när hon gjorde statyn av min favoritskådespelare Margaretha Krook, som står utanför Dramaten i Stockholm.  Jag har däremot inte så mycket kännedom om Ekmans karriär innan dess. När Babel visade bilder från hennes karriär, funderar jag på att läsa boken. Marie-Louise Ekman känns som en kvinna med stark personlighet som går sin egen väg och inte bryr sig om vad andra tycker. Sådana gillar vi:)

Boken heter Marie-Louise Ekmans två liv och har getts ut av Leopard förlag. 

En smakbit på söndag: Ett eget liv

Då var det dags för En smakbit på söndag, som har haft sommarlov i några veckor och sedan råkade jag ta sommarlov ytterligare en vecka, då jag inte hade förstått att det började igen redan förra söndagen. Nåja, man kan inte lyckas med allt här i livet...

För tillfället läser jag en nyinförskaffad tegelsten som heter och är skriven av Sun Axelsson. Jag läste en artikel om henne i Svenska Dagbladet förra lördagen och blev då otrolig sugen på att läsa en bok av henne,  då Karolina Ramqvist som skrev artikeln berättade hur mycket Sunn Axelssons böcker påverkade henne när hon var yngre.

Den här boken är en samling av Sun Axelssons tre böcker Drömmen om ett liv, Honungsvargar och Nattens årstid, som alla tre skildrar olika perioder av hennes liv. I Drömmen om ett liv som jag för tillfället läser, berättar Sun om sin barndom.

Smakbiten kommer från sidan 44:

Om jag bara kunde komma förbi barndomen, snabbt och enkelt, och gå vidare för att växa. För att förstå den. Men lika svårt som det är att komma ifrån sin barndom i livet, är det att komma igenom den nu när jag skriver. Den sitter där som en propp och inte förrän jag drar korken ur denna magiska flaska och släpper fram demonen kan jag börja att uppfylla mina egna önskningar. Jag känner mig som en översvämning och en uppdämning på en gång. Jag är en naturkatastrof som man håller tillbaka.

En smakbit på söndag arrangeras av Marie som driver bloggen Flukten fra virkeligheten. Det går ut på att dela med sig av en smakbit från boken man för tillfället läser. Titta gärna in hos henne för att se vad andra bokbloggare läser.

Mödrar som inte alltid orkat vara mödrar

Veckans uppgift i Lyrans tematrio anknyter till Mors dag som var igår, och är:
Berätta om tre minnesvärda mödrar.

Då jag är intresserad av psykisk ohälsa, valde jag att skriva om mammor med olika psykiska svårigheter. Jag har valt att kalla min trio Mödrar som av olika anledningar inte alltid har orkat vara mödrar:

Mrs Winterson i Varför vara lycklig när du kan vara normal? av Jeanette Winterson:
I den här självbiografin berättar författaren om sin uppväxt och hur det var att växa upp med en mor som dels var en tyrann och även var djupt religiös. Mrs Winterson förvarade löständerna bredvid en revolver i köksskåpet och drog sig inte för att låsa sin dotter ute om hon hade misskött sig. En agressiv kvinna som är sårbar innerst inne.

Mia Spinelli i Francesca av Melina Marchetta:
Sjuttonåriga Francescas mamma Mia är radikalfeminist, en uppskattad lärare och har vanligtvis femhundra bollar i luften samtidigt. En dag kommer hon inte upp ur sängen. Francesca tvingas bevittna hur hennes levnadsglada mamma sjunker djupare och djupare in i en depression. En bok om ett allvarligt ämne, som skildras med en humoristisk underton.

Karin i Medan mamma sover av Ingrid Ollson:
Idas mamma Karin arbetar som överläkare, är vacker och trevlig mot alla och familjens hus har en perfekt skött trädgård. Idas mamma är dock gravt alkoholiserad och den enda som vet det är Ida. En gripande skildrig av medberoende och om kampen mot det egna samvetet.

Recension: När jag inte hade nåt

Bok: När jag inte hade nåt
Författare: Ison Glasgow & Emil Arvidsson
Förlag: Brombergs
Antal sidor: 245 sidor

Första meningen: In kommer den här killen.

Story:
Ison Glasgow är ena halvan av hiphopduon Ison & Fille. Ison är född i Queens i USA, men som sexåring flyttade han och hans mamma till Sverige, där Isons pappa bodde. Kort efter ankomsten till Sverige, lämnade pappan familjen och Ison och hans mamma stod utan både inkomst och bostad. De sover i trappuppgångar och på parkbänkar, och Isons mamma dansar på gatorna för att de ska få pengar till mat.

Recension:
På ett helt osentimentalt sätt beskriver Ison hur det kan vara att leva på Stockholms gator. Att varje dag inte veta om han ska kunna äta. Att på eftermiddagen börja oroa sig för var de ska tillbringa natten. När jag läste boken, kändes problem som hur ska jag hinna med allt jag ska göra? och vad ska vi äta till middag ikväll?, som ganska oväsentliga. Istället kände jag mig tacksam över att ha mat på bordet och tak över huvudet.

Det är den delen av boken där Ison beskriver sin barndom som är mest intressant att läsa. När han sedan beskriver hur det var att sitta i juryn i TV4:s talangjakt X-factor och vara radiopratare i SR Meteropol, tappade jag intresset lite. Precis som med  Jackie Ferms självbiografi Rövardotter,  känns det som om Glasgow skulle ha väntat några år med att skriva en självbiografi; han är fortfarande ung och mitt uppe i sin karriär. Han hade i sådana fall hellre kunnat göra som Morgan Alling gjorde i sin bok Kriget är slut och avsluta boken när han precis höll på att bli vuxen, då det i bägge fallen är barndomen som är det mest intressanta.

Status i utmaningarna 2015:
Jag är vanligtvis inte så mycket för biografier och lyssnar inte på hiphop, så detta var åtminstone lite att gå utanför normen för mitt vanliga läsande.

En spark i mellangärdet

Bok: Rövardotter

Författare: Jackie Ferm & Ola Brising
Förlag: Bookmark förlag
Antal sidor: 397 sidor
Favoritperson: Jack

Första meningen: När jag var arton år tänkte jag gå i pappas fotspår och råna en bank.

Story:
Det här är bloggaren och Paradise Hotel- vinnaren Jackie Ferms självbiografi om hur det var att växa upp med en pappa som av många sågs som Sveriges farligaste man; bankrånaren Lars-Inge Svartenbrandt. Boken beskriver Jackies liv; från hennes tidigare minnen till hennes livssituation idag.

Under hela Jackies barndom åker hennes pappa in och ut ur fängelset. Relationen med pappan består av brev som han skriver till Jackie och hennes småbröder. Varje gång lovar han dem att när han kommer ut ur fängelset ska de starta ett nytt liv som en riktig familj. Det blir aldrig så. Jackies mamma är gravt alkoholiserad och kan varken ta hand om sig själv, sitt hem eller sina barn. Jackie skiljs från sina bröder och skickas runt mellan olika fosterhem och behandlingshem för unga kvinnor. Som nittonåring ställer hon upp i dokusåpan Paradise Hotel, för att hämnas på sin pappa.

Recension:

Jag har sett Jackie Ferm på tv vid några tillfällen och jag har upplevt henne som en ytlig barbie som vill ha medias uppmärksamhet. Jag valde att läsa boken, då jag själv arbetar med barn och anser att det är intressant att läsa om hur barn med tuffa uppväxter hanterar dessa erfarenheter som vuxna.

Att läsa boken var som att bli sparkad i mellangärdet. Inget barn ska behöva växa upp på det sättet som Jackie fick göra. Fram tills att hon var runt sjutton år, fanns det ingen vuxen som hon kunde vända sig till. Båda hennes föräldrar svek henne, hennes fosterfamilj slängde ut henne och hon placerades på ett behandlingshem där de intagna behandlades som slavar. När allt dessutom är som värst, händer något som får det lilla som finns kvar av Jackie att rasa samman helt. Jag fick en helt annan förståelse för henne. Nu ser jag att hon är otroligt stark som har orkat tagit sig igenom allt detta.

Jag kan dock tycka att Ferm är lite väl detaljerad när hon berättar om sina relationer med olika män. Som läsare behöver man inte veta exakt allt som hon har gjort i sina förhållanden och på vilket sätt.

Även om jag tyckte att det var intressant och gripande att läsa om Jackies barndom, kan jag anse att hon kanske skulle ha väntat tjugo år med att skriva en självbiografi. Hon är ung, enbart 24 år, och hennes trasiga relation till sin pappa fortsätter, vilket går att läsa i kvällstidningarna. Om hon hade väntat lite med att skriva boken, hade läsaren kunnat följa henne även som vuxen och hur hon i vuxen ålder förhåller sig till sim uppväxt och till sina föräldrar.

Vid ett tillfälle, när jag satt och läste boken på ett tåg, var jag nära att börja gråta och fick titta ut genom fönstret, då jag hade tårar i ögonen. Jag är glad att jag läste den här boken och rekommenderar den främst till vuxna som arbetar med barn och unga, samt till unga vuxna.

Presentkort på Akademibokhandeln

När jag fyllde år fick jag ett presentkort på Akademibokhandeln. Idag när jag hade slutat jobbet, åkte jag och handlade två böcker:

Jag köpte Jag ger dig solen av Jandy Nelson och När jag inte hade något av Ison Glasgow. Ison är den ena halvan i hiphopduon Ison & Fille.

Jag ger dig solen har jag varit nyfiken på länge. Jag hae hört av många att den ska vara bra. Boken handlar om tvillingarna Jude och Noah. Noahs har få vänner, men lever för sitt största intresse; att måla. June är orädd, äventyrlig och är populär bland kompisarna. En tragedi gör dock att tvillingarnas liv aldrig mer blir sig likt.

När jag inte hade något blev mer ett impulsköp. Jag minns att jag läste någon intervju med Ison i samband med att boken gavs ut och blev då lite intresserad. Idag när jag var i bokhandeln, såg jag att den hade kommit ut i pocket och då slog jag till. Jag läser inte så många biografer nuförtiden, men jag är intresserad av att läsa om barn som har vuxit upp under svåra förhållanden, då jag själv arbetar med barn och lär mig då något av att läsa de här böckerna.
I boken berättar hiphoparen Ison om sin barndom. När Ison är fem år gammal, flyttar han och hans mamma från USA till Sverige, där Isons pappa bor. Väl i Sverige lämnar pappan familjen och Ison och hans mamma har då ingenstans att ta vägen. Hans mamma saknar arbete, och de försöker samla ihop pengar till mat genom att dansa på Stockholms gator.

Jag ser fram emot att läsa båda böckerna!

Födelsedagspresenter!

Ikväll har jag varit och ätit på restaurang tillsammans med min familj, för att fira min födelsedag. Jag fick flera födelsedagspresenter, bland annat två böcker och ett presentkort på Akademibokhandeln.

De böcker jag fick var:
Kvinnan på tåget - Paula Hawkins
Rövardotter - Jackie Ferm

Rövardotter har jag velat läsa länge.Denna var dessutom signerad av författaren. Då jag jobbar med barn, tycker jag det är intressant att läsa om barn som har haft tuffa uppväxter och de hanterar det.

Kvinnan på tåget har jag också velat läsa länge. Jag vet redan vad jag ska köpa för presentkortet, så nu blir det läsa av:)

Det blev Tiramisu till efterrätt!:)

Recension: Konsten att vara kvinna - Caitlin Moran

Bok: Konsten att vara kvinna

Originaltitel: How to become a woman.
Författare: Caitlin Moran
Förlag: Albert Bonniers förlag
Antal sidor: 320 sid
Tidigare lästa böcker av denna författare: Inga, ny författare för mig.

Finns bland annat att köpa på Bokus och Adlibris.

Första meningen: Idag fyller jag 13.Jag springer. Jag flyr från huliganerna.

Story:
Boken beskrivs som ett självbiografiskt feministiskt manifest. Moran har skrivit en bok med sexton kapitel, där varje kapitel är ett steg mot att bli kvinna. Boken startar på Caitlins trettonårsdag och slutar vid det skede i livet som hon befinner sig i idag och handlar kort och gott om den snåriga vägen till att bli kvinna. Varje kapitel behandlar ett område som många kvinnor tampas med. Allt från första mensen, underkläder, kärlek och kvinnliga förebilder.

Recension:

Jag har läst den här boken på tåget när jag har åkt fram och tillbaka till jobbet, och den är helt perfekt som "pendlarbok" (nytt egenpåhittat ord?).Den var lätt att komma in i, rolig och lättläst. Moran bjuder verkligen på sig själv och ska ha en stor eloge för att hon lämnar ut sig själv och sitt privatliv så mycket.

Jag har under den senaste tiden läst flera böcker med huvudpersoner som mår psykiskt dåligt, och det var faktiskt riktigt skönt att läsa något som var humorisktiskt och lättsamt.

De första kapitlena som handlar om att som ung kvinna genomgå puberteten, hade jag gärna själv läst som tonåring, då Moran beskriver kroppens förändrig med humor, samtidigt som hon betonar att alla blivande kvinnor går igenom detta. De senare kapitlena om sexism och strippklubbar, ska man nog vara några år äldre för att förstå.

Jag kan dock anse att kapitlet om barnafödande, där Moran beskriver sin första förlossning, som för övrigt tog tre dygn, i detalj, är en aning avskräckande för mig som själv inte har fött barn. Även om jag är medveten om att alla förlossningar inte går till på det sättet, ansåg jag att det var obehagligt att läsa om det.

Status i mina utmaningar 2015:
Caitlin Moran fanns med i min boktolva, så jag kan bocka av ytterligare en författare där. En annan av mina utmaningar under året var att läsa böcker inom områden jag inte brukar läsa, och till en viss del kan den här boken räknas dit, då jag inte brukar läsa så många biografier.

Harriet Anderssons dag i "Stjärnorna på slottet"

Igår var det dags för säsongens sista avsnitt av Stjärnorna på slottet på SVT.Denna serie går ut på att fem svenska stjärnor träffas under några sommardagar på ett slott.Varje stjärna får en egen dag,då denne bestämmer aktiviteter,mat samt berättar om sin karriär.

Igår var det Harriet Anderssons dag.Harriet är en av mina favoritskådespelare och hon var en av mina största förebilder när jag spelade teater som ung.Hennes dag bjöd på både skratt och gråt.Hon berättade öppet om sin svåra uppväxt och relationen till sin mamma,hon berättade om sina filmroller och om sitt stormiga kärleksliv.

Avsnittet finns på SVT play.

Jag kan även rekommendera boken Harriet Andersson-Samtal med Jan Lumholdt av Jan Lumholt. I samband med att den boken gavs ut,var jag och lyssnade på Harriet under ett författarcafe i Nyköping,och hon verkar lika rolig och stolt i verkligheten,som hon framställs i tv-programmet.