Big in Japan

Veckans tema hos Kulturkollo är Japan och uppgiften är att berätta om de tre första sakerna man kommer och tänka på när man hör ordet Japan.

Här är mina tre svar:

Haruki Murakami:
En av mina absoluta favoritförfattare. Har bland annat skrivit Norwegian wood, Kafka på stranden och triologin 1Q84. Blandar verklighet med surrealism.

Subkulturen Lolita:
Lolita är en kultur som främst känns igen genom eleganta och lite flickaktiga kläder, som har sitt ursprung i Japan. Inom Lolita finns tre inriktningar: gothic, sweet och classic. Jag tycker den klädstilen är fin, och klär mig själv lite åt classichållet, men inte fullt ut.

Manga:
Manga är tecknade serier som härstammar från Japan. När jag jobbade i bokhandel för flera år sedan, fick jag sätta mig in i alla olika serier som fanns; Naruto, Dragonball och allt vad de hette. Till råga på allt finns många av serierna i trettio olika delar.

Veckans tematrio: Kall som is

Veckans tematrio hos Lyran handlar om saker som är kalla. Själv håller jag på att halvt frysa ihjäl om kvällarna, helt plötsligt är det inte lika varma sommarkvällar längre...

Här är min trio:

Bära leggings i januari - Sara Stille
Sara Stille har skrivit en självbiografi om hur hon under många år utnyttjades sexuellt av en nära vän till familjen.

Glasfåglarna-Elsie Johansson:
Första delen i Elsie Johanssons serie om TåPelles, en familj under 1940-talets Sverige. Den yngsta dottern Nancy fungerar som berättare. De här böckerna är otroligt vackert skrivna.

Kristalläpple-Ebba Range:
Sjuttonåringa Hillevi kommer hem en dag och hittar sin tvillingsyster Myntha hängandes från familjens kristallkrona med en snara runt halsen. Boken, som delvis är självupplevd, skildrar Hillevi och hennes tid efter systerns självmord.

Ljuva 80-tal

Kulturkollo har 80-talet som tema den här veckan, och följande frågor ska besvaras:

Vilken musik lyssnade du på?
Vad läste du?
Vad såg du på?
Vem/vilka var de stora idolerna?
Om du inte kan svara på någon av ovan frågor, så kan du fundera på vad du skulle ha velat uppleva eller vad andra har berättat för dig om -80-talet.

Jag upplevde enbart åtta månader av åttiotalet, då jag är född på våren 1989. Jag har dock många gånger önskat att jag fick uppleva mer av åttiotalet. Jag gillar verkligen kläderna som var moderna då och tycker väldigt mycket om musiken som gjordes under det årtiondet. Ibland upplever jag det som att det var lättare att ha en "egen stil" då, än vad det är idag. Dock var jag inte med då, så jag kan ju inte veta.

När jag skulle göra den här uppgiften, kände jag att då jag själv inte upplevde så mycket av åttiotalet, kunde jag fråfa några som var kulturella då om hur de upplevde den tiden. Då jag har musikintresserade föräldrar, har jag lyssnat mycket på musik från åttiotalet, och känner att jag kan ganska mycket om musiken.  Därför valde jag att fokusera på böckerna.

Jag frågade mina föräldrar och några kollegor; vad läste du under 80-talet? De flesta valde att berätta vilka författare de läste böcker av, och nedan sammanställde jag en lista med de svar jag fick. Några av böckerna har jag själv läst.

Marianne Fredriksson:
Ligger bland annat bakom Anna, Hanna och Johanna samt Simon och ekarna.

Virginia Andrews:
Serierna om The Dollangangers och The Casteels, gavs ut på åttiotalet. The Dollangangers är en serie på fyra böcker , som handlar om fyra syskon som blir inlåsta på en vind. The Casteels skildrar  Heaven, som är äldst av fem syskon, och upptäcker böckernas värld.

J.M Auel:
Författarinnan till serien om Grottbjörnens folk och dess uppföljare.

Ed McBain:
Har skrivit hur många deckare som helst.

Kerstin Ekman:
Har varit verksam som författare i flera årtionden.

Sidney Sheldon:
Halvläskiga spänningsromaner med erotiska inslag. 

Fredrik Forsythe:
Här har vi en till som har skrivit mängder av deckare.

Marilyn French:
Jag har läst en bok av Marilyn French Systrar emellan; . Jag läste den 2001 och det är fortfarande bland det bästa jag har läst. Välskriven skildring av genus och klass i USA under 50-talet.

Stephen King:
Ytterligare en flitig författare, verksam under flera årtionden.

Jan Guillou:
Böckerna om Carl Hamilton kom under åttiotalet.

Inger Frimansson:
Den förtrollade prinsen som kom ut 1984, är bland det otäckaste och tragiska jag har läst.

James Clavell:
Har skrivit böckerna Nobel House och Sho gun. Ny författare för mig, några kollegor talade varmt om de böckerna.

Även några böcker nämndes:

Creme fraiche-Susanne Brogger:
Den här har jag nyligen läst. En modern klassiker inom feminsim. Under de tio första sidorna, förekommer det fula ord säkert tjugo gånger.

Törnfåglarna-Coleen Mc Collough:
Även den här har jag läst. Klassiker om den unga Meghan, som inleder en relation med prästen i byn där hon bor.

Duktig flicka (jag har tyvärr ingen författare till den):
Handbok för prestationsknarkande kvinnor, och män för den delen, som utkom på åttiotalet.

Läser just nu

Idag tänkte jag visa vad jag läser för tillfället:

Konsten att ha sjukt låga förväntningar - Åsa Asptjärn:
Femtonåriga Emanuel lever efter mottot att alltid ha sjukt låga förväntningar på allting, då minskar risken att bli besviken. Han har en enda vän; klasskompisen Tore, som alltid har gröna gummistövlar. Emanuel känner dock att han mest umgås med Tore för att han inte har några andra vänner. När Tores pappa dör ser Emanuel sin chans att vidga sina sociala vanor och börjar umgås med klassens populäraste tjej Amelie och Bianca, som är ny i klassen. Han avslöjar då flera av Tores hemligheter för tjejerna, och Emanuels liv tar plötsligt en ny vändning.

Etthundra mil-Jojo Moyes:
Jess har det inte lätt. Hennes kille har stuckit, hon har två jobb för att få ekonomin att gå runt, hennes son Nicky blir mobbad i skolan och hennes dotter Tanzie är en matematikbegåvning, men Jess har inte råd att ge dottern den utbildning hon behöver. Den enda chansen för familjen att få råd till Tanzies utbildning är om Tanzie vinner en matematiktävling i Skottland. Som chaufför får de Ed, en man mitt i karriären som inte heller har det lätt.

Jag är ju så jävla easy going- Jenny Jägerfeldt:
Den här lyssnar jag på som ljudbok när jag promenerar till och från jobbet. Boken handlar om artonåringa Joanna, som är förälskad i den vackra Audrey som går i parallellklassen. Hon har ADHD och kämpar på med skolarbetet. Hemma sitter hennes mamma vid köksbordet och försöker skriva en bok och i soffan sitter hennes deprimerade pappa och tittar på frågesportsprogram på tv hela dagarna.  Familjen har väldigt ont om pengar och det är osäkert om de kommer ha råd att köpa medicin till Joanna nästkommande månad.

Sommarens tre bästa läsupplevelser

Veckans tematrio hos Lyran handlar om sommarens bästa läsupplevelser.  Jag känner att jag snart har tjatat hål i huvudet på folk om alla fantastiska böcker jag har läst under sommaren, så jag tänkte istället berätta om tre minnesvärda upplevelser i samband med läsning,  som jag upplevde under sommaren 2015:

Läsning i regnet:
När jag skulle se en konsert med Roxette vid Sjöhistoriska museet i Stockholm, tvingades jag vänta en halv evighet på mitt konsertsällskap som var försenat. Tack och lov hade jag med mig Bea Uusmas bok Expeditionen-min kärlekshistoria som jag kunde läsa. Problemet var att regnet fullkomligt öste ner, så jag stod under ett träd iförd en regnponcho som liknade ett stort skoskydd och läste Expeditionen, som tyvärr blev lite vattenskadad.

Blodbad på tåget:
När jag åkte tåg från Stockholm till Katrineholm, började jag läsa boken Född fenomenal, skriven av Josephine Bornebusch. Jag trodde innan att boken skulle vara halvtaskigt skriven och vara ytlig, men saken är den att jag höll på att skratta ihjäl mig, då den är väldigt rolig. Jag satt och bet mig i läppen för att inte skratta högt på tåget och därmed chocka mina medresenärer, och började därmed blöda på läppen.

Läs för mig!
Jag läser väldigt ofta böcker för barnen på mitt jobb, men jag läser betydligt mer sällan böcker högt för andra vuxna. I somras besökte jag en kompis på hennes landställe. Hon vill gärna börja läsa fler böcker. Under en av kvällarna var hon väldigt trött, men ville gärna läsa en stund i sin bok, och frågade om jag kunde läsa lite i boken. Jag läste högt ur En man som heter Ove av Fredrik Backman. En bok som jag själv läste för många år sedan. Hon tyckte väldigt mycket om att jag läste för henne och jag började fundera på varför jag så sällan läser högt för vuxna. Dumt att sluta med det.

Kvinnoalfabetet

Linda på bokbloggen Enligt O, som för övrigt är en väldigt bra blogg, jag har fått väldigt många boktips där, har startat ett kvinnoalfabet. Varje vecka är det en ny bokstav och utifrån den bokstaven ska man besvara ett antal frågor.

Förra veckan startade Kvinnoalfabet med bokstaven A och den här veckan är det bokstaven B. Jag var inte med förra veckan, då jag inte hade sett den här utmaningen då. Jag tänkte hursomhelst att jag skulle hoppa på nu, vilket jag hoppas är tillåtet.

Här är mina frågor och svar på bokstaven B:

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på B?

Louise Boije av Gennäs. Jag har visserligen bara läst en bok av henne; Stjärnor utan svindel, men den tyckte jag mycket om. Jag gillar att hon skriver om saker som går lite utanför normen. Hon använder även ett väldigt fint språk.

2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Bibi Andersson. En av mina favoritskådespelare. Hon kan verkligen göra väldigt många olika roller.

Här är trailern till Ingemar Bergmans film Persona, där Bibi Andersson spelar en av huvudrollerna.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på B som du har som förebild. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Skådespelerskan Ingrid Bergman. Jag läste hennes biografi när jag gick i högstadiet, och när jag skulle söka till ett gymnasieprogram med teaterinriktning när jag började gymnasiet, använde jag mig av några tips som Ingrid lärde sig när hon sökte till teaterhögskolan. Dessutom anser jag att Ingrid var en väldigt duktig skådespelerska.

Stina Gardell har gjort en dokumentärfilm om Ingrid Bergman som har biopremiär i september. Den ska jag gå och se! Här är trailern till filmen Jag är Ingrid:

4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på B har du ännu inte utforskat?

Suzanne Brogger. Författaren bakom Creme fraiche, en klassiker inom feministlitteraturen. Jag har precis lånat hem boken från biblioteket och ska börja läsa den så fort som möjligt.

Best of sommaren 2015

På Kulturkollo efterlyser de den här veckan de bästa sommarminnena utifrån olika kategorier. Här nedan är mina svar. Jag har haft en bra sommar, både bok- och kulturmässigt, och framförallt en sommar med många bra upplevelser.

Sommarens…

Bästa bok; Expeditionen av Bea Uusma. Jag läste många bra böcker den här sommaren, så här valde jag en bok som jag tidigare inte har nämnt så mycket på bloggen.

Bästa tv: Saltön. Fantastiskt att Saltön gick i repris. Jag tyckte så mkt om den när den gick första gången.

Bästa film: Alena. En kortfilm som kommer som långfilm på bio i höst. Otäck, men tänkvärd och välspelad. Läs mer om filmen här.

Bästa dag; Den dagen då jag började morgonen med en löptur, sedan åkte vi till en klädoutlet. Därefter var vi på stickcafé och jag träffade sedan min gamla barnflicka som jag inte träffat på över tio år, och avslutade dagen med att göra en av mina favoritmaträtter; pulled pork.

Projekt: Mina odlingar på min balkong. Jag har inte "gröna fingrar". Mitt tidigare rekord att hålla en blomma vid liv är cirka en vecka. Under den här sommaren har jag odlat tomater, chokladmyntha, basikila och rosmarin på min balkong, sant haft flera fina blommor där.

Nya bekantskap: Snarare nygammal; jag har börjat umgås med en god vän som jag av olika anledningar inte har haft kontakt med på några år.

Lärdom: Att våga ta det det lugnt på sommaren och försöka att inte stressa.

Kulturupplevelse: Konserten med Roxette på Sjöhistoriska museet. Det ösregnade under hela konserten, men det var en väldigt bra konsert.

Ensamma pojkar

Veckans tematrio hos Lyran handlar om vänskap och av någon anledning blev jag tårögd av det temat. Vänskap har alltid varit ett väldigt laddad ämne hos mig, både på gott och ont.

Det visade sig att de tre första böckerna jag tänkte på när jag skulle komma på tre böcker som alla har ensamma unga män som huvudkaraktärer. Här är min trio:

Livets outgrundliga mysterier-Benjamin Alire Saenz:
En av de bästa böckerna jag läste under den här sommaren. Femtonårige Ari har inga vänner och hemma samtalar han och hans föräldrar inte om någonting. En dag träffar Ari den jämnåriga Dante, som läser poesi, målar tavlor och gråter när fåglar dör. Den här boken är en otrolig fin berättelse om vänskap, men synliggör även hur svårt det kan vara att vara vön med någon.

Väldigt sällan fin-Sami Said:
Noha har aldrig haft en vän och är inte intresserad av att skaffa några heller när han flyttar till ett studentrum i Linköpning för att studera religion. En smärtsam berättelse om ensamhet, sökandet efter sig själv och om vänskap. Samt om hur studenttiden som de flesta beskriver som fantastisk, av vissa kan upplevas som en riktig mardröm.

Låt den rätte komma in-John Ajvide Lindqvist: Vänskapen mellan den mobbade Oskar och vampyrflickan Eli. En av de bästa böcker med övernaturliga inslag som jag någonsin har läst.

En smakbit på söndag: Ett eget liv

Då var det dags för En smakbit på söndag, som har haft sommarlov i några veckor och sedan råkade jag ta sommarlov ytterligare en vecka, då jag inte hade förstått att det började igen redan förra söndagen. Nåja, man kan inte lyckas med allt här i livet...

För tillfället läser jag en nyinförskaffad tegelsten som heter och är skriven av Sun Axelsson. Jag läste en artikel om henne i Svenska Dagbladet förra lördagen och blev då otrolig sugen på att läsa en bok av henne,  då Karolina Ramqvist som skrev artikeln berättade hur mycket Sunn Axelssons böcker påverkade henne när hon var yngre.

Den här boken är en samling av Sun Axelssons tre böcker Drömmen om ett liv, Honungsvargar och Nattens årstid, som alla tre skildrar olika perioder av hennes liv. I Drömmen om ett liv som jag för tillfället läser, berättar Sun om sin barndom.

Smakbiten kommer från sidan 44:

Om jag bara kunde komma förbi barndomen, snabbt och enkelt, och gå vidare för att växa. För att förstå den. Men lika svårt som det är att komma ifrån sin barndom i livet, är det att komma igenom den nu när jag skriver. Den sitter där som en propp och inte förrän jag drar korken ur denna magiska flaska och släpper fram demonen kan jag börja att uppfylla mina egna önskningar. Jag känner mig som en översvämning och en uppdämning på en gång. Jag är en naturkatastrof som man håller tillbaka.

En smakbit på söndag arrangeras av Marie som driver bloggen Flukten fra virkeligheten. Det går ut på att dela med sig av en smakbit från boken man för tillfället läser. Titta gärna in hos henne för att se vad andra bokbloggare läser.

Författare som jag läst flest böcker av

Veckans lista hos The brook and the bookish,  handlar om att lista de författare som du har läst flest böcker av. Hos mig blev det en ganska ordentlig blandning. Jag upptäckte att jag har haft olika perioder i livet då jag har varit insnöad på olika författare.

1. Selma Lagerlöf: 12 böcker
Jag plöjde Selma Lagerlöf när jag var i trettonårsåldern. Min farmor köpte många Selma-böcker till mig som jag fortfarande har kvar.

2. Martha Sandwall Bergström: 10 böcker
Författaren bakom böckerna om Kulla Gulla. En serie på tio böcker, som jag läste på sommarlovet när jag var elva år.

3. Virginia Andrews: 9 böcker
Jag har även haft en Virginia Andrews-period, då jag läste flera av hennes böcker, bland annat serien om Vindsträdgården.

4. Haruki Murakami: 9 böcker
En av mina favoriter, vars böcker till och med har fått en egen bokhylla hemma.

5. Carin Gerhardsen: 8 böcker
Har jag tjatat om tidigare här på bloggen.

6. Peter Pohl: 8 böcker
Jag har läst böcker av Peter Pohl vid många olika tillfällen, och har inte haft någon speciell period då jag har läst hans böcker, så som det har varit med flera andra författarna.

7. J.K Rowling: 7 böcker
Författaren bakom Harry Potter behöver kanske ingen närmare presentation.

8. Anita Eklund Lykull

En författare som skriver ungdomsböcker, som jag var insnöad på när jag gick på högstadiet.

9. John Ajvide Lindqvist: 6 böcker
En annan av mina favoritförfattare som skriver om skräck i förorten.

10. Vilhelm Moberg: 5 böcker
Utvandrarsviten och Raskens läste jag i nästan ett svep när jag var i tolvårsåldern.

Författare: Sunn Axelsson

I dagens DN skriver Karolina Ramqvist om författaren Sunn Axelsson, som skulle ha fyllt 80 år den 10 augusti. Hon berättar om hur som tonåring kom i kontakt med denna författare, som tidigt kritiserade att kvinnan stationerades i hemmet samt att männens möjligheter till att göra karriär var viktigare än kvinnans.

Jag ska nu visa min okunnighet och berätta att jag aldrig tidigare har hört talas om Sunn Axelsson. Hennes böcker har länge inte gått att få tag i, vare sig i bokhandlarna eller på internet. Dock blev jag nyfiken på henne efter att jag hade läst artikeln. Tre av Sun Axelssons böcker kommer nu i höst ut i en samlad volym, publicerad av Ordfront förlag. Det är böckerna Drömmen om ett liv, Honungsvargar och Nattens årstid som nu utkommer i nytryck som en samlingsvolym vid namn Ett eget liv. I böckerna beskriver Sunn Axelsson sitt liv; litterära möten med andra författare i Stockholm på 50-talet, varvas med upplevelser från Chile på 70-talet.

Jag ska läsa på lite mer om Sunn Axelsson, då jag blev nyfiken på hennes böcker. Karolina Ramqvist skrev så varmt om henne i artikeln och när en författare har påverkat en människa så mycket, känner jag att böckerna nog är värda att läsa.

Boken finns att köpa i tre olika färger och snygga omslag har de också. Jag tycker nog att det gröna omslaget är snyggast.

Högläsning för vuxna

Jag har tidigare berättat att vi prioriterar högläsning för barnen väldigt högt på mitt jobb. Genom att läsa för barnen får barnen möjlighet att utveckla sitt språk, och sin fantasi, och genom boksamtal får de möjlighet att träna sig i att föra samtal, lyssna på varandra och ta del av andras tankar och funderingar kring det som hänt i berättelsen.

Något jag däremot inte har varit i kontakt med lika mycket, är högläsning för vuxna. Förra veckan när jag hälsade på hos en kompis, höll hon på att läsa En man som heter Ove av Fredrik Backman. Hon frågade då en kväll om jag kunde tänka mig att läsa högt för henne, då hon kände sig trött. Jag läste en bit i boken för henne, och konstaterade att det är väldigt sällan jag läser högt ur vuxenböcker.

Egentligen var det inte så stor skillnad på att läsa högt ur en barnbok, men det kändes lite annorlunda. Nu har jag ju läst En man som heter Ove tidigare själv, så jag kände till boken ganska bra och visste ungefär var som skulle hända.

Jag kan rekommendera vuxna att ibland läsa högt för varandra, då det gav upphov till en intressant diskussion.

Vägen till Ann-Christine

Ester Roxberg har skrivit boken Antiloper, som jag läste i våras och fullkomligt älskade. Igår i SVT 2 visades dokumentären Min pappa Ann-Christine,som handlar om Esters pappa Åke som i femtioårsåldern, blev Ann- Christine. Esters pappa gjorde ett könsbyte. I dokumentären synliggörs Ann-Christines vardag och även flera familjemedlemmar och vänner, berättar om sina tankar kring när Åke blev Ann-Christine.

Jag slog på tv:n en bit in i dokumentären, och hann inte se hela, men dem delen jag hann se, grät jag mig igenom. Ann-Christine delar verkligen med sig av sina tankar och sitt liv på ett öppenhjärtligt sätt. Hon berättar om hur dåligt hon har mått, både innan och under könsbytet.

Vid flera tillfällen förekommer det smakprov ur Ester Roxbergs bok Min pappa Ann-Christine, där Ester har skrivit om hur hennes pappa gick från Åke till Ann-Christine. Jag har länge velat läsa den boken, och nu blev jag påmind en gång.

Här går det att titta gratis på dokumentären Vägen till Ann-Christine till och med den sista augusti.

Jag vill även passa på att rekommendera Ester Roxbergs roman Antiloper, som handlar om hur det är att ha en bästa vän som är deprimerad. Jag har tjatat om den boken förut, men den är verkligen värd att nämnas igen.

Livets outgrundliga mysterier

Bok: Livets outgrundliga mysterier
Författare: Benjamin Alire Saenz
Förlag: Gilla böcker
Antal sidor: 335 sidor
Favoritkaraktär: Dante

Första meningen: En sommarkväll somnade jag och hoppades att världen skulle vara annorlunda när jag vaknade

Story:
Aristotle, eller Ari, som han gärna vill bli kallad, är femton år och har inga vänner. Hemma samtalar han och hans föräldrar inte om någonting; inte om Aris storebror som sitter i fängelse eller om Aris pappas krigsupplevelser han upplevde som yrkesmilitär. En dag träffar Ari Dante. Dante är en jämnårig kille som läser dikter och målar.  Dante blir Aris första riktiga kompis och tillsammans bestämmer de sig för att utforska livets outgrundliga mysterier.

Recension:
Jag hade hört väldigt mycket gott om den här boken innan jag började läsa, och vad bra den var! Jag tyckte så mycket om den här boken, att jag knappt vet var jag ska börja.

Jag tycker om sättet på vilket författaren har beskrivit Aris utanförskap och ensamhet. Att han inte känner att han får ut så mycket av att umgås med jämnåriga, att han upplever dem som ytliga och svartsjukan han känner när Dante träffar nya vänner. Dante är dessutom en fantastisk karaktär; han har inte heller så många kompisar, men trivs ändå bra med sig själv och bryr sig inte om vad andra tycker om hans intressen.

Boken visar att även vuxna människor kan förändras, och ändra sina tankebanor. Det är intressant att se hur Aris relation med sina föräldrar förändras genom berättelsens gång,  utan att Ari till en början själv märker förändringen.

Aris och Dantes relation beskrivs på ett väldigt vackert sätt. Ari blir först väldigt glad att han har fått en vän, men kan sedan bli irriterad på Dante för saker han säger och gör. Jag tyckte så väldigt mycket om tillfällena då Ari och Dante läser böcker för varandra, simmar tillsammans och när de åker ut i öknen.

Det enda negativa med boken enligt mig, är att i vissa dialoger kan det bli svårt att hålla reda på vem som säger vad, framförallt i dialoger som innehåller många korta frågor med svar. Författaren skriver inte ut speciellt ofta vem som säger vad och det gjorde att jag fick gå tillbaka till början på dialogen för att se vilken karaktär som hade startat konversationen. Jag har funderat på om det kan finnas ett syfte med att utforma dialogen på det här sättet, men har än så länge inte kommit på något.

Jag rekommenderar Livets outgrundliga mysterier, framförallt till dem som någon gång upplevt ensamhet och till dem som vet hur mycket vänskap kan betyda.

Top ten tuesday: Karaktärer som älskar böcker

Då ska jag, för andra gången i mitt liv, delta i Top ten Tuesday. Detta arrangemang anordnas av bloggen The brook and the bokish och går ut på att varje deltagare gör en tio i topp lista över ett angivet ämne.

Den här veckan är uppgiften att göra en lista på Ten characters who are fellow book nerds, det villsäga tio karaktärer som är riktiga boknördar. Här är min lista:

1. Alaska Young i Looking for Alaska av John Green.
Jag börjar med en bok jag nyss läste ut. Alaska Young har hela sitt studentrum fullt med böcker. Det är böcker ÖVERALLT!

2. Toru Watanabe i Norwegian Wood av Haruki Murakami.
En av mina absoluta favoritböcker. Toru läser hela tiden om samma böcker. Han har fyra böcker som han varvar med att läsa om och om igen.

3. Ali i Väldigt sällan fin av Sami Said.
Ali börjar studera på universitetet och hänger sig helt åt att läsa böcker. Han föredrar böckerna framför andra människor.

4. Dash i Dash och Lilys utmaningsbok av David Levithan & Rachel Cohn:
Dash älskar att läsa och han älskar ord. Han har ett ordlexikon på sängbordet och slår varje kväll upp nya ord som han funderar kring.

5. Dante Quintana i Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Aliré Saenz.
Dante läser främst lyrik. Han lånar gärna ut sina lyrikböcker till sin nya vän Ari.

7. Daniel i Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón.
Tioåriga Daniel hittar romanen Vindens skugga på ett gammalt bokantikvariat. Han sitter uppe en hel natt och läser ut boken och blir därefter besatt av boken och dess författare. Jag minns särskilt det tillfället när Daniel sitter uppe hela natten och läser. Där beskrivs riktig kärlek till böcker.

7. Gunnel och Majken i 1989-leva eller överleva av Linda Skugge & Sigrid Tollgård:
De här systrarna älskar att läsa böcker, älskar att diskutera böcker och älskar att hänga på bokantikvariat. Båda läser gärna böcker om feminism, samt böcker som har starka kvinnor som huvudpersoner.

8. Laura Brown i Timmarna av Michael Cunningham:
Här pratar vi en riktig bokmal som knappt gör något annat än läser böcker om dagarna. Det särskilda med den här boken är att den är uppbyggd kring tre parallella historier; Laura som läser boken Mrs Dalloway, författarinnan Virginia Wolf som skriver samma bok under 30-talet, samt den moderna nutidskvinnan Clarissa vars liv påminner väldigt mycket om Mrs Dalloways.

9. Hanna i Hon går igenom tavlan ut ur bilden av Johanna Nilsson:
Elvaåriga Hanna är utfryst i skolan och tar sin tillflykt till böckerna och till bilioteket. Hon älskar att trycka näsan mot gamla biblioteksböcker och känna doften av gamla böcker.

10. Nagasawa i Norwegian Wood av Haruki Murakami:
Nu blir det två karaktärer från samma bok, men jag kunde inte låta bli att ta med Nagasawa på den här listan. Det särskilda med honom är att han enbart läser böcker skrivna av författare som har varit döda i minst hundra år. Nagasawa bor på samma studenthem som huvudkaraktären Toru, och de lär känna varandra genom att börja samtala om böcker.

Blöta böcker

Veckans tematrio hos Lyrans noblesser, handlar om blöta saker: Berätta om tre böcker, vars titlar innehåller något blött. Jag försökte tänka steget längre än att tänka på vatten när jag valde min trio, även om titeln på den sista boken har direkt anknytning till vatten:

 

I kroppen min: Min resa mot livets slut och alltings början - Kristian Gidlund:

Kroppen består till största delen av vatten. Den bortgångne Kristian Gidlund har här samlat sina blogginlägg han skrev där han öppet berättar om sin cancer. Han har även skrivit en uppföljare; I kroppen min-vägsjäl, Gidlund böcker fick mig att se livet ur ett annat perspektiv och att uppskatta det jag har. Att vardagsproblem, som att det är fruktansvärt dåligt väder eller att kaffet har tagit slut, inte har så stor betydelse, så länge man får vara frisk. Kristian Gidlund gick bort i september 2013.

 

 

 

Anna and the french kiss - Stephanie Perkins:

Annas pappa skickar iväg henne för att gå ett år på internatskola i Paris. Där träffar hon Etienne St.Clair, som hon faller pladask för, trots att han har flickvän och Anna har träffat en kille hemma i USA. En fin bok om att uppleva den första kärleken.

 

I havet finns så många stora fiskar - Sara Lövestam.

Väldigt välskriven, men otroligt otäck bok om sexuella övergrepp mot barn. Fyraårige Malte bor med sin mamma, som ibland behöver avlastning. Malte får då bo hos en manlig bekakt till familjen. Malte upptäcker att hans nya vuxna kompis har egna barn, men de bor inte hos honom. Han har även en filmkamera i källaren.
 

Det var mina tre blöta böcker!

Alla bilder är lånade från bokus.com

Recension: Född fenomenal

Bok: Född fenomenal

Författare: Josephine Bornebusch
Förlag: ScandBook AB
Antal sidor: 262 sidor
Favoritkaraktär: Ruth

Första meningen: Om du läser det här är jag förmodligen redan död.

Story:
Ruth går i nian och är besatt av Anne Frank. Ruth har ofrivilligt råkat bli ansvarig för att anordna klassresa för sin minst sagt dysfunktionella klass. Ruth själv har alltid velat besöka Anne Franks hus i Amsterdam och ska försöka få klassen inklusive sin klasslärare snusk-Hasse som även liknar en uggla, att gå med på det. Dessutom börjar en av sportkillarna i klassen; Abbe att kasta blickar efter henne och hennes storebror råkar komma bort i Norge när han ska resa jorden runt.

Recension:
Den här boken kan egentligen sammanfattas med ett enda ord; humor. Jag läste den när jag satt på tåget och fick bita ihop flera gånger för att inte garva rakt ut. Igenom hela boken, satt jag och småskrattade. Boken är nämligen skriven på ett så otroligt roligt sätt och det händer humoristiska saker hela tiden.

Med risk för att låta fördomsfull, men jag trodde faktiskt inte att Josephine Bornebusch skulle skriva en sådan rolig bok. Dessutom är boken full med fakta, då Ruth är väldigt intresserad av historia och dessutom är "den mest allmänbildade i sin familj, om man frågar henne själv". När jag ska sammanfatta bokåret 2015, kommer nog den här boken vara given som "den största överraskningen" alternativt som den roligaste boken jag läst i år.

Även om själva intrigen är lite tunn, så vägs den upp av alla härliga karaktärer, framförallt alla spännande personer som går i Ruths klass. Här finns bland annat Ruths bästa kompis Magda, som gång på gång kallas in till rektorn för att hon går in i killarnas omklädningsrum, hästtjejen Janina och hennes bästis Kristina, som för övrigt ser ut som en häst, och Måns som vill bli rappare och haltar när han går, så alla ska tro att han har blivit skjuten i benet.

Jag rekommenderar verkligen Född fenomenal, framförallt till alla som vill skratta.

Hundraårige Allan i Malmköping

Idag har jag hängt en del i Malmköping. Jag har varit på något som kallas Bondend marknad, där lokala bönder säljer egenproducerade varor; till exempel ägg, honung och grönsaker. Jag köpte äppelmust, äppelmarmelad, egengjord glass och ägg direkt från frigåendd hönor. 

Hursomhelst; Malmköping är den stad där hundraårige Allan rymmer från sitt  äldreboende och åker ut på äventyr i Jonas Jonassons bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. En bok jag lyckades läsa innan den blev superhypad och varenda människa skulle läsa den. Jag gillade boken, men tyckte inte lika mycket om filmen som kom förrförra julen.

Det ligger nämligen till så att Malmköping är väldigt stolta över att den boken delvis utspelar sig där. De har låtit trycka upp t-shirts med Allan på, har organiserat en vandring där man kan gå i hundraåringens fotspår och butiken systrarna Carlsson, där en bekant till mig har jobbat men det hör egentligen inte hit, har ett helt skyltfönster med saker relaterade till boken som de säljer. Förra året gjordes stor reklam för Allans pisstofflor, ett par tofflor inspirerade av skor som fanns förr i tiden som används av hela familjen när någon behövde ta på sig något på fötterna när vedebörande skulle gå ut på toaletten mitt i natten.

Jag kunde inte låta bli att köpa en stor knapp med säkerhetsnål som det stod Hundraåringens Malmköping på. Där dessa såldes gick det även att köpa Hundraåringens kokbok, men jag tänkte att någon måtta får det väl vara. Alla som köpte en sådan knapp, var tvungna att lova den äldre herren som sålde knapparna att sätta på sig den direkt, så han fick lite gratisreklam, hehe.

Här är lite bilder från marknaden och från hundraåringens Malmköping:

Här köpte jag äppelmarmeladen.

Svingod glass

Här köpte jag äppelmusten.

Systrarna Carlssons skyltfönster

Recension: Den första lögnen

Bok: Den första lögnen
Författare: Sara Larsson
Förlag: Norsteds
Antal sidor: 398 sidor
Favoritkaraktär: Mia Lindskog

Första meningen: Josefin lyfter överkroppen och tar stöd med armbågen mot madrassen, försöker ta sig upp ur sängen.

Story:
År 1997: Sextonåriga Josefin utsätts för en brutal gruppvåldtäkt på en fest av killarna Oskar, Jonas och Rikard. I rättegången frias dock alla tre.

2010: Oskar lever ett lugnt liv som före detta fotbollsproffs och numera föreläsare hos Riksidrottsförbundet. Han har fru, två små barn och driver en välbesökt pappablogg. Under en familjeresa till Thailand slås Oskar medvetslös och när han vaknar upp har någon kört in en trasig glasflaska i underlivet på honom. Samtidigt hemma i Sverige, börjar Jonas få mail från en okänd avsändare som innehåller bilder som togs på Josefin under våldtäkten.

Recension:
Boken innehåller ett väldigt stort persongalleri och det är flera av karaktärerna som turas om att vara så kallad "berättarröst". Många av personerna i boken, skildras med väldigt stor smärta; det är flera tragiska livsöden som spelas upp.

Författaren tar upp ämnet hämnd och reflektioner kring det: Hur långt är en människa beredd att gå för att få upprättelse, är det tillåtet att ta till vilka medel som helst mot någon som har förstört en annan människas liv för all framtid, och ska en människa sona för ett begånget brott för resten av sitt liv. Även en utsatt tonåring som saknar totalt stöd från vuxenvärlden skildras och makten som sociala medier kan ha över gemene man synliggörs här med ett skräckexempel.

Även grupptryck och människans kusliga förmåga vika ner sig och inte våga stå för sin åsikt, när en större grupp medmänniskor har en annan uppfattning, visas i boken: en av killarna som närvarar vid våldtäkten, berättar vid det första polisförhöret att han och kamraterna har våltagit Josefin, men ändrar sig sedan, när han utsätts för påtryckningar av kompisar till de andra två killarna.

Även rådande normer gällande manligt och kvinnligt avhandlas. Efter våldtäkten blir Josefin hånad i skolan och får många nedvärderande kommentarer, medans ingen föraktar killarna, utan de får snarare en högre status än de har haft tidigare. Precis som författaren anser i boken, så borde skolan här ha tagit ansvar och diskuterat rådande normer med eleverna, vilket inte sker.

Den första lögnen är en bok som tar upp många viktiga frågeställningar. Paralleller kan dras till Katarina Wennstams böcker, där rådande normer i samhället också diskuteras. Jag tycker att alla borde läsa den här boken!

Recension: Grey (eller hur jag föll för honom)

Bok: Grey
Författare: E L James
Förlag: Arrow books
Antal sidor: 559 sidor
Favoritkaraktär: Kate

Första meningen: I have three cars.

Story:
För den som inte känner till det, har författaren E L James skrikunnat siologin Fifty shades of grey, som handlar om den unga sförfattarenastasia Steeles möte med den äldre och gåtfulle vd:n Christian Grey. Grey är inte intresserad av att ha ett kärkeksförhållande, utan vill enbart ha en sexuell relation med Anastasia, där han är den dominante och hon är den undergivna. I triologin skildras historien ur Anastasias perspektiv. I den här boken, är det Christian som fungerar som berättare, och ger sin version av hans och Anastasias relation.

Recension:
Jag har tidigare recenserat filmen som baseras på den första boken i serien, och har då kritiserat de stereotypa könsrollerna som förekommer i boken. Mina tidigare tankar om Fifty shades of grey finns att läsa här och här. Kvinnan är den passiva och mannen är sen som agerar och dominerar. E L James skulle ha gjort tvärtom när det gäller rollfördelningen; det skulle ha varit en ung osäker manlig student som träffade en kvinnlig vd klädd i kritstrecksrandig dräkt, med intresse för att vara dominant i en sexuell relation. Om E L James hade velat skriva en bok som låg ännu mer i tiden, hade hon kunnat skriva om en relation mellan två kvinnor eller två män.

För övrigt anser jag att det här är ungefär samma bok som den första boken i serien, bortsett från att händelserna här skildras ur Christians perspektiv. Jag har även relativt nyligen sett filmen som första boken baseras på, och hade därför handlingsförloppet färskt i minnet. Dock var det några år sedan jag läste boken, och det var spännande att få återuppleva vissa scener från första boken som inte var med i filmen, på nytt.

Genom den här boken, får läsaren möjlighet att lära känna Christian bättre. Det framkommer även mer information om hans barndom och om vad som har hänt i hans liv innan han träffade Anastasia.

Dock blir jag inte klok på denne Christian Grey. Sedan jag hade läst klart boken har jag funderat en del på honom och kan inte bestämma mig för vad jag tycker om honom. Ibland blir jag irriterad då jag upplever honom som dominerande och arrogant, samt att han innehar en kvinnosyn som härstammar från stenåldern. Dessutom använder han många grova ord. Ibland ville jag dock bara krama om honom och det är beundrandsvärt att han har gått igenom så mycket i livet och ändå lyckats bli en framgångsrik VD. Min irritation på Christian påverkar dock min upplevelse av hela boken: då jag irriterade mig på honom, kändes det som att läsupplevelsen blev lite sämre. Dock upplevde jag när jag läste del två och del tre i serien, att han förändrades och blev mer kärleksfull ju mer tiden gick, och jag började tycka allt bättre om honom. Han visar verkligen då att han älskar Ana och att han är väldigt mån om sina yngre syskon, Mia och Elliot. Därför tror jag att jag kommer fortsätta läsa den här bokserien, då jag tror att

jag kommer att tycka bättre om Christian i nästkommande bok. Och om E L James, eller någon annan för den delen, skriver en liknande bok om en osäker man som möter en självsäker kvinna, då läser jag den gärna också.

Trots att det var en vecka sedan jag läste ut boken, har jag inte kunnat sluta fundera på Christian Grey. Detta får mig att medge att E L James har lyckats skapa karaktärer som inte lämnar läsaren när boken slås igen, och den förmågan är något jag värdesätter högt hos en författare.

När boken precis var utläst, var jag irriterad på Christian, men ju mer jag tänker på honom,desto mer börjar jag tycka om honom. Hatten av för författaren Erica Leonard James;du har skapat en karaktär som jag har gått och tänkt på i flera dagar:)