Falleri fallera falleralla

Bok: Falleri fallera falleralla
Författare: Carin Gerhardsen
Förlag: Norstedts
Serie: Hammarbypolisen, del 8
Antal sidor: 428 sidor
Favoritkaraktär: Hedvig Gerdin

Första meningen: Vinterkvällen var kall och gnistrande vacker.

Story:
Sista delen i serien om Hammarbypolisen. Kriminalkomissarie Conny Sjöberg och hans kollegor får ett dubbelmord på sitt bord; en äldre kvinna och en liten pojke har blivit ihjälslagna med en hammare mitt på öppen gata. Samtidigt går polisgruppen vid Hammarbypolisen igenom en tuff period. Det förekommer osämja inom gruppen och Sjöberg blir pressad från många håll, samtidigt som en mördare går fri på Stockholms gator.

Recension:
Jag tycker om serien om Hammarbypolisen och tycker det är tråkigt att det här är sista boken. Mordgåtan i den här boken är en av de bättre i hela serien. Det är inte för krångligt, och alla trådar knyts samman mot slutet. Däremot kan jag sakna inblicken i polisernas privatliv, som det har funnits mer av i de tidigare böckerna. Poliserna Hedvig Gerdin och Jamal Hamad får lite större roller, men jag hade gärna följt de andra poliserna i gruppen lite mer utanför arbetet.

Falleri fallera falleralla är mörk. Den känns mer mörk och dyster än vad de tidigare böckerna är. Mordet som sker är riktigt kallblodigt och det är tydligt att flera av poliserna i gruppen mår psykiskt dåligt av olika anledningar. Men ändå så älskar jag Gerhardsens förmåga att skriva riktiga bladvändare. Boken går inte att lägga ifrån sig, utan jag tänkte hela tiden: "jag ska bara läsa en sida till". Boken kryper även in under skinnet och jag gick och funderade på vem mördaren var och analyserade kärlekshistorier som förekommer, när jag inte läste.

Utmaningar 2015:
Falleri fallera falleralla är juni månads bok för mig i Spänningsutmaningen.

Nya stjärnor!

Igår fick jag hem ett paket från Bokus. Det jag har beställt är de sex första delarna i Carin Gerhardsens serie om Hammarbypolisen. Jag har läst eller lyssnat på alla åtta böckerna i serien, men jag äger bara de två sista böckerna själv, och jag kände att jag vill ha de andra också.

Jag köpte även två böcker till. To all the boys I loved before har jag velat läsa länge och dessutom har den ett väldigt fint omslag.

Jag har även tänkt att jag ska läsa någon bok av Sarah Dessen i sommar, då jag har hört att hennes böcker passar bra att läsa på sommaren. Jag visste dock inte vilkeb av hennes böcker jag skulle ta, så jag valde den som fanns med på Kulturkollos lista över de hundra bästa ungdomsböckerna; Du glömde säga hej då.

Gerhardsens böcker tänker jag inte läsa om riktigt än, då jag precis avslutade serien, utan jag vill vänta lite med en omläsning. De andra två böckerna kommer jag läsa snart.

Mina tio favoritpoliser

När jag nyligen läste ut sista delen om Hammarbypolisen, och inte kommer få träffa min favoritpolis Hedvig Gerdin något mer, föddes tanken på att lista mina fiktiva mordutredare.

Här är min tio i topp-lista:

1. Hedvig Gerdin-Hammarbypolisen (Carin Gerhardsen)
All time-favourite:) Otroligt intelligent kommissarie som ofta kommer med sista avgörande pusselbiten när gruppen löser mord.

2. Urusla Andersson- serien om Sebastian Bergman (Michael Hjort & Hans Rosenfeldt)

Skarpsint kriminaltekniker med vass tunga.

3. Gunvald Larsson-Martin Beck  (Maj Sjöwall & Per Wahlöö)
Missar aldrig ett tillfälle till att avlägga en dräpande kommentar.

4. Hercule Poirot (Agatha Christie)
Jag har alltid tyckt om den lille mannen med hatten och portföljen.

5. Monica Figuerola-Milleniumtriologin (Stieg Larsson)

Tränar som en 

6. Vanja Lithner-serien om Sebastian Bergman (Michael Hjort & Hans Rosenfeldt)

Trasig inombords, men en väldigt duktig polis.

7. Linda Wallander-Wallander (Henning Mankell)
Kurt Wallanders dotter, som jag alltid har gillat, både i böckerna och i filmerna.

8. Jenny Hultin-A-gruppen (Arne Dahl)
A-gruppens högsta chef som har stenkoll på allt.

9. Thomas Andreasson-Morden i Sandhamn (Viveca Sten)

Huvudkaraktären i Viveca Stens böcker är sympatisk och inger ofta förtroende hos dem han förhör.

10. Jan Bublanski-Milleniumtrilogin (Stieg Larsson)
Ansvarig utredare för morden som den andra och tredje boken i Milleniumtrilogin handlar om, kör sin stil och och viker inte ner sig ens för chefsåklagaren.

Tjockare än vatten

Bok:Tjockare än vatten
Författare:Carin Gerhardsen
Förlag:Norstedts
Favoritkaraktär:Hedvig Gerdin

Jag deltar i Maries spänningsutmaning,som går ut på att man varje månad ska recensera en deckare och i slutet av månaden samlar hon ihop länkar till alla recensioner som deltagarna har gjort.

Min bok i januari månad är Tjockare än vatten,sjunde delen i Carin Gerhardsens serie om Conny Sjöberg och hans kollegor vid Hammarbypolisen,en bok som för övrigt har ett otroligt vackert omslag.

Flera dränkta katter hittas på olika ställen i Stockholm. Strax därefter dränks en psykolog hemma i sitt badkar.Mördaren har dessutom skurit tungan av sitt offer.Både kattmorden och fallet med den dränkta psykologen,hamnar hos Sjöberg och hans kollegor.

Jag har läst de tidigare delarna i serien om Hammarbypolisen och det jag uppskattar mest med böckerna,är att läsa om de olika polisernas privatliv. I varje bok är det någon av poliserna som är i fokus lite extra.I Tjockare än vatten,får Hedvig Gerdin mer utrymme än tidigare och läsaren får veta en hel del om hennes bakgrund,som det varit väldigt tyst om i de tidigare böckerna.Hedvig är min favoritkaraktär i den här serien,dels för att hon är väldigt klipsk och snabb i replikerna,men även för att hon visar upp en stor självsäkerher utåt men innerst inne är ganska ensam och längtar efter kärlek. Då Hedvig är min favoritkaraktär,kändes det förstås lite speciellt med den här boken,då hon får ganska mycket utrymme.

Som så många gånger förr när det gäller Gerhardsens böcker,blir jag besviken när berättelsen närmar sig sitt slut.I de tidigare delarna om Hammarbypolisen känns morden som sker,till en början väldigt spännande.Även böckernas baksidetexter utlovar kittlande spänning.Några exempel på huvudintriger från Gerhardsens tidigare böcker;två kvinnor som bägge levt under stor psykisk press under lång tid,försvinner spårlöst,en kvinna och hennes två små barn hittas mördade i en lägenhet samt en man som alla upplever som genomgod och som inte har en enda fiende,skjuts till döds i en park. Detta är tre huvudintriger från tre av Gerhardsens böcker och alla tre tilltalade mig till en början väldigt mycket.Men när historierna ska nystas upp,blir det enligt min åsikt,platt fall.Upplösningen känns "ihopslängd".

Detta sker även i Tjockare än vatten;Ett otäckt mord med några parallella händelser,ett rikt persongalleri och boken är en riktig bladvändare.Ända tills upplösningen nalkas. Då faller hela historien;det blir rörigt och läsaren får inte svar på alla frågor som har uppkommit.Det känns som om författaren har slängt ihop slutet,bara för att snabbt kunna avsluta boken.Detta är synd,då böckerna om Conny Sjöberg och hans kollegor vid Hammarbypolisen,alla består av starka inledningar,välskrivna intriger,ett rikt persongalleri och dessutom parallella historier till själva morden. Det ihopslängda avslutet gör inte resten av boken rättvisa.

Titta gärna in på Maries blogg för att läsa fler recensioner av deckare.