Tematrio: Facklitteratur

Veckans tematrio hos Lyran, handlar om facklitteratur. Jag läser en hel del facklitteratur som har anknytning till mitt jobb. Jag arbetar som förskollärare och anser att det är viktigt att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning inom olika ämnesområden. Jag ser med mitt jobb chansen att kunna påverka framtidens samhällsmedborgare. Jag tycker också det är viktigt att göra barnens tid på förskolan meningsfull för dem; att de får möjlighet att växa som människor, träna sig i att samspela med andra barn och vuxna, lära sig nya saker och låta få uppleva saker de inte upplever i hemmet.

I media fokuseras ofta det negativa i förskolan; för stora barngrupper och för lite pengar. Men det är helt underbart att arbeta med barn.

-Anna bråkar! - Christian Eidevald:
En studie om hur pedagoger omedvetet behandlar barns beteende olika beroende på vilket kön barnet har. Den visar hur viktigt det är att reflektera över sitt eget beteende och det man säger.

Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande-Elisabeth Nordin Hultman:
Boken visar hur barn skapar sin identitet i olika miljöer. Exempel på hur ett barn under exempelvis en samling, stör de andra barnen i gruppen och inte vill delta, medans samma barn arbetar koncentrerat med skapade i mer än en halvtimme. Det boken vill säga är att det inte går att sätta etiketter på barn, vilket är vanligt framförallt hos barn som har ett beteende som anses problemskapande; hon är okoncentrerad, han är stökig, och så vidare. Istället bör vuxna runt om barnet se över miljön runt omkring barnet samt hur den vuxne själv behandlar barnet.

Från jag till vi-Gunilla Guvå:
Den här boken visar hur man som pedagog bör arbeta för att skapa gruppdynamik och arbeta samman en grupp i början av ett läsår. Jag blev tipsad om den här boken av min mentor som jag hade under mitt första år som förskollärare, och den var väldigt bra att läsa, då vi på lärarutbildningen inte läste så mycket om grupppsykologi.

En smakbit på söndag: Konsten att ha sjukt låga förväntningar

Söndag igen och dags för En smakbit på söndag. Jag läser för tillfället Konsten att ha sjukt låga förväntningar. Boken är Åsa Asptjärns debutroman. Åsa är ena halvan bakom humorduon Åsa & Gertrud.

Boken handlar om femtonårige Emanuel Kent, vars livsfilosofi är att ha sjukt låga förväntningar på allt som ska ske, då blir man inte lika besviken på allt elände som inträffar. Emanuel har en enda kompis; klasskamraten Tore som alltid har gröna gummistövlar, även om det är trettio grader varmt ute. Emanuel är dock inte säker på att han umgås med Tore för att han tycker om honom, eller för att han helt enkelt inte har några andra vänner att välja på. När det börjar en ny tjej i klassen, som Emanuel inte vet vad hon heter, men som är väldigt vacker, börjar han sälja ut Tore inför de andra klasskamraterna, för att göra sig mer intressant.

Smakbiten kommer från sidan 44 och alla som någon gång har haft ett tvådelat elevskåp under sin skoltid kan nog känna igen sig:

Fotsteg närmar sig, och när jag tittar upp är det tjejen som heter som en cykel.
-Det är du som är Emanuel.
Vit skjorta med slips, stor kofta och Dr. Martens. Hon har halvlångt hår, spikrak lugg och nu ser jag att hon har ljusa fräknar i hela ansiktet. Hon ser allvarligt på mig.
-Ja, just det. Det stämmer bra, svarar jag, santidigt som jag försöker trycka in min pärm i skåpet. Den som har uppfunnit det tvådelade elevskåpet, har aldrig försökt lägga in sina grejer i det hukande på golvet. Man ser ut som en idiot hur man än gör. Jag struntar i pärmen och reser mig upp. Det rasslar till när resten sv grejorna ramlar ut bakom mig.

Titta gärna in hos Marie för att läsa flera smakbitar.

Läser just nu

Idag tänkte jag visa vad jag läser för tillfället:

Konsten att ha sjukt låga förväntningar - Åsa Asptjärn:
Femtonåriga Emanuel lever efter mottot att alltid ha sjukt låga förväntningar på allting, då minskar risken att bli besviken. Han har en enda vän; klasskompisen Tore, som alltid har gröna gummistövlar. Emanuel känner dock att han mest umgås med Tore för att han inte har några andra vänner. När Tores pappa dör ser Emanuel sin chans att vidga sina sociala vanor och börjar umgås med klassens populäraste tjej Amelie och Bianca, som är ny i klassen. Han avslöjar då flera av Tores hemligheter för tjejerna, och Emanuels liv tar plötsligt en ny vändning.

Etthundra mil-Jojo Moyes:
Jess har det inte lätt. Hennes kille har stuckit, hon har två jobb för att få ekonomin att gå runt, hennes son Nicky blir mobbad i skolan och hennes dotter Tanzie är en matematikbegåvning, men Jess har inte råd att ge dottern den utbildning hon behöver. Den enda chansen för familjen att få råd till Tanzies utbildning är om Tanzie vinner en matematiktävling i Skottland. Som chaufför får de Ed, en man mitt i karriären som inte heller har det lätt.

Jag är ju så jävla easy going- Jenny Jägerfeldt:
Den här lyssnar jag på som ljudbok när jag promenerar till och från jobbet. Boken handlar om artonåringa Joanna, som är förälskad i den vackra Audrey som går i parallellklassen. Hon har ADHD och kämpar på med skolarbetet. Hemma sitter hennes mamma vid köksbordet och försöker skriva en bok och i soffan sitter hennes deprimerade pappa och tittar på frågesportsprogram på tv hela dagarna.  Familjen har väldigt ont om pengar och det är osäkert om de kommer ha råd att köpa medicin till Joanna nästkommande månad.

Kvinnoalfabetet: C

Den här veckan, är det dags för bokstaven C i Lindas Kvinnoalfabet. Jag kände att det var svårt att komma på författare jag tycker om som börjar på C, så det blev ganska musikinfluerat i svaren idag.

1. Vem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på C?

Christina Herrström. Hennes bok Tusen gånger starkare borde alla som arbetar med barn och ungdomar läsa.

2. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på C som är en stor favorit och som du tycker fler borde upptäcka!

Christine "Crissy" Hynde, sångeska i The Pretenders. En duktig sångerska med en väldigt personlig röst.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på C som du vill lyfta fram. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Constance "Connie" Booth. Hon skrev humorserien Fawlty towers, Pang i bygget på svenska, tillsammans med sin dåvarande make John Cleese, och gjorde även rollen som Polly Sherman i serien. Ofta när det pratas om den tv-serien, lyfts enbart John Cleese fram, även fast de skrev den tillsammans. Fawlty towers är för övrigt en av de roligaste serier jag vet.

4. Lyft fram ett kulturellt verk på C. Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum.

Den irländska pop- och rockgruppen Cranberries med sångeskan Dolores O'riordan.

Jag lovar och svär!

Under de senaste veckorna har läsningen gått väldigt trögt. Jag har påbörjat flera böcker som inte har fångat mig riktigt och valt att inte slutföra dem. De har inte tilltalat mig riktigt.

Jag har funderat på om det ligger hos mig. Om jag har för bråttom. Om jag har för höga krav på böckerna. Så fort det blir lite tråkigt, ledsnar jag. Att jag som skriver mycket själv, borde lära mig att hitta syftet med naturbeskrivningar och andra saker, som borde finnas med av någon anledning och inte bara för att det ska verka tjusigt.

Men av någon anledning går det inte. En del text som förekommer i vissa böcker förstår jag inte syftet med. Jag försöker hitta orsaken till att det finns med, men kan inte. Det kanske är jag som inte förstår. Det kanske är jag som läsare som inte är tillräckligt djup.

Det kan också vara det faktum att mitt huvud vill läsa något okomplicerat. Om jag är trött i huvudet vill jag att läsningen ska vara avkopplande, inte ansträngande.
Från och med idag ger jag mig själv ett löfte; jag ska läsa det jag vill läsa, inte det som jag tror att andra tycker att jag ska läsa.

Sommarens tre bästa läsupplevelser

Veckans tematrio hos Lyran handlar om sommarens bästa läsupplevelser.  Jag känner att jag snart har tjatat hål i huvudet på folk om alla fantastiska böcker jag har läst under sommaren, så jag tänkte istället berätta om tre minnesvärda upplevelser i samband med läsning,  som jag upplevde under sommaren 2015:

Läsning i regnet:
När jag skulle se en konsert med Roxette vid Sjöhistoriska museet i Stockholm, tvingades jag vänta en halv evighet på mitt konsertsällskap som var försenat. Tack och lov hade jag med mig Bea Uusmas bok Expeditionen-min kärlekshistoria som jag kunde läsa. Problemet var att regnet fullkomligt öste ner, så jag stod under ett träd iförd en regnponcho som liknade ett stort skoskydd och läste Expeditionen, som tyvärr blev lite vattenskadad.

Blodbad på tåget:
När jag åkte tåg från Stockholm till Katrineholm, började jag läsa boken Född fenomenal, skriven av Josephine Bornebusch. Jag trodde innan att boken skulle vara halvtaskigt skriven och vara ytlig, men saken är den att jag höll på att skratta ihjäl mig, då den är väldigt rolig. Jag satt och bet mig i läppen för att inte skratta högt på tåget och därmed chocka mina medresenärer, och började därmed blöda på läppen.

Läs för mig!
Jag läser väldigt ofta böcker för barnen på mitt jobb, men jag läser betydligt mer sällan böcker högt för andra vuxna. I somras besökte jag en kompis på hennes landställe. Hon vill gärna börja läsa fler böcker. Under en av kvällarna var hon väldigt trött, men ville gärna läsa en stund i sin bok, och frågade om jag kunde läsa lite i boken. Jag läste högt ur En man som heter Ove av Fredrik Backman. En bok som jag själv läste för många år sedan. Hon tyckte väldigt mycket om att jag läste för henne och jag började fundera på varför jag så sällan läser högt för vuxna. Dumt att sluta med det.

Kvinnoalfabetet

Linda på bokbloggen Enligt O, som för övrigt är en väldigt bra blogg, jag har fått väldigt många boktips där, har startat ett kvinnoalfabet. Varje vecka är det en ny bokstav och utifrån den bokstaven ska man besvara ett antal frågor.

Förra veckan startade Kvinnoalfabet med bokstaven A och den här veckan är det bokstaven B. Jag var inte med förra veckan, då jag inte hade sett den här utmaningen då. Jag tänkte hursomhelst att jag skulle hoppa på nu, vilket jag hoppas är tillåtet.

Här är mina frågor och svar på bokstaven B:

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på B?

Louise Boije av Gennäs. Jag har visserligen bara läst en bok av henne; Stjärnor utan svindel, men den tyckte jag mycket om. Jag gillar att hon skriver om saker som går lite utanför normen. Hon använder även ett väldigt fint språk.

2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Bibi Andersson. En av mina favoritskådespelare. Hon kan verkligen göra väldigt många olika roller.

Här är trailern till Ingemar Bergmans film Persona, där Bibi Andersson spelar en av huvudrollerna.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på B som du har som förebild. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Skådespelerskan Ingrid Bergman. Jag läste hennes biografi när jag gick i högstadiet, och när jag skulle söka till ett gymnasieprogram med teaterinriktning när jag började gymnasiet, använde jag mig av några tips som Ingrid lärde sig när hon sökte till teaterhögskolan. Dessutom anser jag att Ingrid var en väldigt duktig skådespelerska.

Stina Gardell har gjort en dokumentärfilm om Ingrid Bergman som har biopremiär i september. Den ska jag gå och se! Här är trailern till filmen Jag är Ingrid:

4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på B har du ännu inte utforskat?

Suzanne Brogger. Författaren bakom Creme fraiche, en klassiker inom feministlitteraturen. Jag har precis lånat hem boken från biblioteket och ska börja läsa den så fort som möjligt.

Marie-Louise Ekman

I tv-programmet Babel ikväll, intervjuas konstnären, regissören och Dramatenchefen Marie-Louise Ekman samt författaren Klas Gustafson. Klas har skrivit en bok om Marie-Louise Ekmans liv som nyligen har kommit ut.  I boken skildras Ekmans liv; både yrkesmässigt och privatlivet.

Jag fick upp ögonen för Marie-Louise Ekman när hon gjorde statyn av min favoritskådespelare Margaretha Krook, som står utanför Dramaten i Stockholm.  Jag har däremot inte så mycket kännedom om Ekmans karriär innan dess. När Babel visade bilder från hennes karriär, funderar jag på att läsa boken. Marie-Louise Ekman känns som en kvinna med stark personlighet som går sin egen väg och inte bryr sig om vad andra tycker. Sådana gillar vi:)

Boken heter Marie-Louise Ekmans två liv och har getts ut av Leopard förlag. 

Best of sommaren 2015

På Kulturkollo efterlyser de den här veckan de bästa sommarminnena utifrån olika kategorier. Här nedan är mina svar. Jag har haft en bra sommar, både bok- och kulturmässigt, och framförallt en sommar med många bra upplevelser.

Sommarens…

Bästa bok; Expeditionen av Bea Uusma. Jag läste många bra böcker den här sommaren, så här valde jag en bok som jag tidigare inte har nämnt så mycket på bloggen.

Bästa tv: Saltön. Fantastiskt att Saltön gick i repris. Jag tyckte så mkt om den när den gick första gången.

Bästa film: Alena. En kortfilm som kommer som långfilm på bio i höst. Otäck, men tänkvärd och välspelad. Läs mer om filmen här.

Bästa dag; Den dagen då jag började morgonen med en löptur, sedan åkte vi till en klädoutlet. Därefter var vi på stickcafé och jag träffade sedan min gamla barnflicka som jag inte träffat på över tio år, och avslutade dagen med att göra en av mina favoritmaträtter; pulled pork.

Projekt: Mina odlingar på min balkong. Jag har inte "gröna fingrar". Mitt tidigare rekord att hålla en blomma vid liv är cirka en vecka. Under den här sommaren har jag odlat tomater, chokladmyntha, basikila och rosmarin på min balkong, sant haft flera fina blommor där.

Nya bekantskap: Snarare nygammal; jag har börjat umgås med en god vän som jag av olika anledningar inte har haft kontakt med på några år.

Lärdom: Att våga ta det det lugnt på sommaren och försöka att inte stressa.

Kulturupplevelse: Konserten med Roxette på Sjöhistoriska museet. Det ösregnade under hela konserten, men det var en väldigt bra konsert.

Ensamma pojkar

Veckans tematrio hos Lyran handlar om vänskap och av någon anledning blev jag tårögd av det temat. Vänskap har alltid varit ett väldigt laddad ämne hos mig, både på gott och ont.

Det visade sig att de tre första böckerna jag tänkte på när jag skulle komma på tre böcker som alla har ensamma unga män som huvudkaraktärer. Här är min trio:

Livets outgrundliga mysterier-Benjamin Alire Saenz:
En av de bästa böckerna jag läste under den här sommaren. Femtonårige Ari har inga vänner och hemma samtalar han och hans föräldrar inte om någonting. En dag träffar Ari den jämnåriga Dante, som läser poesi, målar tavlor och gråter när fåglar dör. Den här boken är en otrolig fin berättelse om vänskap, men synliggör även hur svårt det kan vara att vara vön med någon.

Väldigt sällan fin-Sami Said:
Noha har aldrig haft en vän och är inte intresserad av att skaffa några heller när han flyttar till ett studentrum i Linköpning för att studera religion. En smärtsam berättelse om ensamhet, sökandet efter sig själv och om vänskap. Samt om hur studenttiden som de flesta beskriver som fantastisk, av vissa kan upplevas som en riktig mardröm.

Låt den rätte komma in-John Ajvide Lindqvist: Vänskapen mellan den mobbade Oskar och vampyrflickan Eli. En av de bästa böcker med övernaturliga inslag som jag någonsin har läst.

En smakbit på söndag: Ett eget liv

Då var det dags för En smakbit på söndag, som har haft sommarlov i några veckor och sedan råkade jag ta sommarlov ytterligare en vecka, då jag inte hade förstått att det började igen redan förra söndagen. Nåja, man kan inte lyckas med allt här i livet...

För tillfället läser jag en nyinförskaffad tegelsten som heter och är skriven av Sun Axelsson. Jag läste en artikel om henne i Svenska Dagbladet förra lördagen och blev då otrolig sugen på att läsa en bok av henne,  då Karolina Ramqvist som skrev artikeln berättade hur mycket Sunn Axelssons böcker påverkade henne när hon var yngre.

Den här boken är en samling av Sun Axelssons tre böcker Drömmen om ett liv, Honungsvargar och Nattens årstid, som alla tre skildrar olika perioder av hennes liv. I Drömmen om ett liv som jag för tillfället läser, berättar Sun om sin barndom.

Smakbiten kommer från sidan 44:

Om jag bara kunde komma förbi barndomen, snabbt och enkelt, och gå vidare för att växa. För att förstå den. Men lika svårt som det är att komma ifrån sin barndom i livet, är det att komma igenom den nu när jag skriver. Den sitter där som en propp och inte förrän jag drar korken ur denna magiska flaska och släpper fram demonen kan jag börja att uppfylla mina egna önskningar. Jag känner mig som en översvämning och en uppdämning på en gång. Jag är en naturkatastrof som man håller tillbaka.

En smakbit på söndag arrangeras av Marie som driver bloggen Flukten fra virkeligheten. Det går ut på att dela med sig av en smakbit från boken man för tillfället läser. Titta gärna in hos henne för att se vad andra bokbloggare läser.

Bucket list 2015 vecka 33

Den här veckan har jobbet dragit igång på allvar och det är full rulle på dagarna. Även om jag har imorgon på mig att färdigställa min Buckelist 2015, gör jag en liten uppdatering idag också och sammanfartar listan imorgon.

Den här veckan har jag kryssat för en punkt på listan:

-Besöka en ny stad.

Även om Mellösa mer är en liten landsort än en stad,  räknar jag den. I Mellösa finns en bokantikvariat som ska vara väldigt trevligt. Tyvärr hade de stängt när vi kom dit, men vi hittade ett trevligt café istället, där vi kunde hänga.

Bild på det goda fikat

En annan rolig sak var att jag läste på internet om en Second Hand affär i Mellösa som har öppet på helgerna. Under butikens ordinarie öppettider, stod det; Om du vill komma och besöka oss och vi har stängt, ring oss, så kommer vi och öppnar om vi är i närheten. Det är att bo på landet det, hehe.

Det är den punkt jag hittils har hunnit med den här veckan. Får se om det blir någon mer under morgondagen.

Bra och dåliga böcker

Jag läser för tillfället Stephen Kings bok Att skriva, som ger tips på tillvägagångssätt för att skriva en bok.

Vid ett tillfälle i boken, skriver King om vikten av att läsa mycket om man vill bli en duktig författare. Han menar på att det är av stor vikt att även läsa texter som många anses vara "dåliga", då det går att lära sig mycket av dessa texter. Vidare listar King olika nivåer av författarskap; geniala författare, bra författare, habila författare och dåliga författare. Inom kategorin geniala författare finns bland andra William Shakespeare.

När jag läste detta, började jag fundera kring det där med bra och dåliga författare. Går det verkligen att säga att en författare är bra eller dålig? Är inte det enbart läsarens åsikt och något som kan variera från en läsare till en annan.

Jag håller med King om att vissa författare är genier, men vilka som är det och  vad som innebär att vara ett geni, kan ju olika personer tycka olika om. Vad är det som gör att Vredens druvor är ett mästerverk? Jag har förvisso inte läst den boken och kan inte uttala mig om den.

Ibland upplever jag att vissa böcker som är tröglästa enligt mig anses som fantastiska och att lättlästa böcker på något sätt inte känns tillräckligt fina. Jag tror att vilken sorts böcker man som läsare tycker om, handlar om vad man känner sig tilltalad av.

Vissa böcker kan ha budskap som inte framgår direkt utan som finns dolt bakom orden och den generella handlingen i boken. Alla förstår inte budskapet som finns bakom och då blir det så att dessa böcker med en underton som inte framgår direkt i texten, där författaren har tänkt flera varv extra och inte enbart ger budskap och slutsatser konkret, ses som bättre och därmed är författarna till de böckerna lite bättre. Kanske Shakespeare och Steinbeck, författaren bakom Vredens druvor, har tänkt sjutton varv extra när de är sina böcker och läsaren får gnugga de små grå för att förstå det fantastiska i böckerna, och därmed anses böckerna vara bra och författarna bakom vara genier.

Lola and the boy next door

Bok: Lola and the boy next door
Författare: Stephanie Perkins
Förlag: Usborne publishing ltd
Antal sidor: 373 sidor

Första meningen: I have three simple wishes.

Story:
Sjuttonåringa Lola älskar att sy kläder och hon har som regel att aldrig bära samma outfit två gånger. Hon bor med sina föräldrar och ägnar fritiden åt att umgås med sin äldre pojkvän Max som spelar i rockband. Tidigare bodde det en familj i grannhuset, och Lola hade då en romans med sonen i familjen; Cricket. När Cricket flyttade därifrån skiljdes de inte som vänner och Lolas högsta önskan är att aldrig mer behöva se honom eller hans familj igen. En morgon står det en flyttbil parkerad utanför grannhuset. Cricket och hans familj har flyttat tillbaka.

Recension:
Det finns vissa saker som jag tycker om ned boken och andra saker jag tycker mindre om. Jag tycker om hur Lola klär sig; hennes klädstil och peruker. Jag tycker även om hennes bästa kompis Lindsey och grannen Cricket. Båda två är härliga personligheter som det skulle vara kul att umgås med. Fram tills det är cirka femtio sidor kvar i boken, känns den mysig att läsa, det är en riktig feel good-bok.

Därefter blir jag besviken. Det händer några saker som gör att det blir lite väl mycket som en mindre välgjord high school film över hela boken. Det som händer känns aningen osannolikt. Dessutom känns det på sina ställen som om författaren är positivt inställd till otrohet och den som blir bedragen är den onde i spelet.

Boken var i sin helhet helt okej att läsa, mycket tack vare för att den fick mig att må bra när jag läste den. Jag anser dock att Anna and the french kiss, som är skriven av samma författare, är strået vassare. Det ska bli intressant att läsa Stephanie Perkins tredje bok; Isla and the happily ever after, som jag har ståendes i bokhyllan.

Författare som jag läst flest böcker av

Veckans lista hos The brook and the bookish,  handlar om att lista de författare som du har läst flest böcker av. Hos mig blev det en ganska ordentlig blandning. Jag upptäckte att jag har haft olika perioder i livet då jag har varit insnöad på olika författare.

1. Selma Lagerlöf: 12 böcker
Jag plöjde Selma Lagerlöf när jag var i trettonårsåldern. Min farmor köpte många Selma-böcker till mig som jag fortfarande har kvar.

2. Martha Sandwall Bergström: 10 böcker
Författaren bakom böckerna om Kulla Gulla. En serie på tio böcker, som jag läste på sommarlovet när jag var elva år.

3. Virginia Andrews: 9 böcker
Jag har även haft en Virginia Andrews-period, då jag läste flera av hennes böcker, bland annat serien om Vindsträdgården.

4. Haruki Murakami: 9 böcker
En av mina favoriter, vars böcker till och med har fått en egen bokhylla hemma.

5. Carin Gerhardsen: 8 böcker
Har jag tjatat om tidigare här på bloggen.

6. Peter Pohl: 8 böcker
Jag har läst böcker av Peter Pohl vid många olika tillfällen, och har inte haft någon speciell period då jag har läst hans böcker, så som det har varit med flera andra författarna.

7. J.K Rowling: 7 böcker
Författaren bakom Harry Potter behöver kanske ingen närmare presentation.

8. Anita Eklund Lykull

En författare som skriver ungdomsböcker, som jag var insnöad på när jag gick på högstadiet.

9. John Ajvide Lindqvist: 6 böcker
En annan av mina favoritförfattare som skriver om skräck i förorten.

10. Vilhelm Moberg: 5 böcker
Utvandrarsviten och Raskens läste jag i nästan ett svep när jag var i tolvårsåldern.

Mjölkprodukter, frukt och potatis

Veckans tema i Lyrans tematrio handlar om böcker vars titlar innehåller något som går att äta, det vill säga tre böcker som alla har något ätbart i titeln. Jag tyckte det var kul att göra den här trion och kom på mina tre titlar nästan direkt.

Här är min matiga trio:

Crème fraîche -Suzanne Brogger:
Nästan en klassiker, där Brogger skriver om att skapa ett liv utifrån sin egna vilja, samt berättar om sin uppväxt. En bok som avhandlas mycket i Linda Skugges och Sigrid Tollgårds bok 1989.

Brogger i egen hög person. Jag lägger alltid upp bilder på böckerna,tänkte att jag kan lägga upp en bild på författaren idag:

Kunskapens frukt - Liv Strömquist:
Liv Strömquist har gjort en seriebok om kvinnans kön och om allt och lite till man kan tänka sig vilja veta kring det. Boken innehåller en del intressant fakta och jag kan tänka mig att det kan vara nyttigt för ungdomar som vill lära sig mer om kroppen och puberteten. Dock blir det lite "too much" på sina ställen.

Polis polis potatismos - Maj Sjöwall & Per Wahlöö:
Jag tycker mycket om både böckerna och filmerna om Martin Beck. Riktig fulkultur skulle en del säga, avkopplande att läsa och titta på för en trött hjärna, säger jag. Polis polis potatismos var den första polisdeckare jag läste, när jag började läsa vuxenböcker som barn.

Bucketlist sommaren 2015

Då ska vi se hur det går med min Bucketlist sommaren 2015. Nu har jag bara en vecka på mig att pricka av ytterligare några punkter.

Jag glömde uppdatera om listan förra söndagen, så nu sammanfattar jag två veckor i det här inlägget. Under de här två veckorna har jag hunnit med följande:

-Gå på bio.
Jag har varit och sett Paper towns, filmen som är baserad på John Greens bok med samma namn. Min recension av filmen finns att läsa här.

-Tagit en simtur på kvällen
Jag och en kompis var och simmade i sjön en kväll. Det var svinkallt i vattnet, bokstavligt talat, men skönt att simma lite. Jag besparar alla bilder på mig i baddräkt och lägger istället ut en bild på mitt vackra ansikte.

-Virkat en duk
Jag har virkat en rund rosa duk till mitt "coffeetable". Tyvärr blev inte duken riktigt som jag ville ha den och har därför bestämt mig för att ändra i mönstret och göra ett nytt försök. Här är hursomhelst en bild på en bit av duken, när jag håller på och virkar.

Nu har jag bara fyra punkter kvar på min Bucketlist. Vi får se hur många jag kan genomföra nästa vecka.

Författare: Sunn Axelsson

I dagens DN skriver Karolina Ramqvist om författaren Sunn Axelsson, som skulle ha fyllt 80 år den 10 augusti. Hon berättar om hur som tonåring kom i kontakt med denna författare, som tidigt kritiserade att kvinnan stationerades i hemmet samt att männens möjligheter till att göra karriär var viktigare än kvinnans.

Jag ska nu visa min okunnighet och berätta att jag aldrig tidigare har hört talas om Sunn Axelsson. Hennes böcker har länge inte gått att få tag i, vare sig i bokhandlarna eller på internet. Dock blev jag nyfiken på henne efter att jag hade läst artikeln. Tre av Sun Axelssons böcker kommer nu i höst ut i en samlad volym, publicerad av Ordfront förlag. Det är böckerna Drömmen om ett liv, Honungsvargar och Nattens årstid som nu utkommer i nytryck som en samlingsvolym vid namn Ett eget liv. I böckerna beskriver Sunn Axelsson sitt liv; litterära möten med andra författare i Stockholm på 50-talet, varvas med upplevelser från Chile på 70-talet.

Jag ska läsa på lite mer om Sunn Axelsson, då jag blev nyfiken på hennes böcker. Karolina Ramqvist skrev så varmt om henne i artikeln och när en författare har påverkat en människa så mycket, känner jag att böckerna nog är värda att läsa.

Boken finns att köpa i tre olika färger och snygga omslag har de också. Jag tycker nog att det gröna omslaget är snyggast.

Ja, jag har mens, hurså?

Clara Henry, bloggare och "youtuber", har skrivit en bok om mens. Den heter Ja, jag har mens, hurså? och innehåller all möjlig fakta om mens. Boken tar upp olika skydd, beskriver menstruationens historia och innehåller även fakta om mens. Självklart går det även att läsa om vad man kan svara på den klassiska frågan Har du mens eller?

Jag har lyssnat på Clara Henrys podd Tampodden som finns på Youtube, och den är ganska kul, så jag är lite nyfiken på att läsa den här boken.

Läs mer om boken här.

Bild lånad från bokus

Högläsning för vuxna

Jag har tidigare berättat att vi prioriterar högläsning för barnen väldigt högt på mitt jobb. Genom att läsa för barnen får barnen möjlighet att utveckla sitt språk, och sin fantasi, och genom boksamtal får de möjlighet att träna sig i att föra samtal, lyssna på varandra och ta del av andras tankar och funderingar kring det som hänt i berättelsen.

Något jag däremot inte har varit i kontakt med lika mycket, är högläsning för vuxna. Förra veckan när jag hälsade på hos en kompis, höll hon på att läsa En man som heter Ove av Fredrik Backman. Hon frågade då en kväll om jag kunde tänka mig att läsa högt för henne, då hon kände sig trött. Jag läste en bit i boken för henne, och konstaterade att det är väldigt sällan jag läser högt ur vuxenböcker.

Egentligen var det inte så stor skillnad på att läsa högt ur en barnbok, men det kändes lite annorlunda. Nu har jag ju läst En man som heter Ove tidigare själv, så jag kände till boken ganska bra och visste ungefär var som skulle hända.

Jag kan rekommendera vuxna att ibland läsa högt för varandra, då det gav upphov till en intressant diskussion.

Sagor

Veckans Top ten tuesday handlar om fairytales och fairytales retellings.

Då jag inte har läst så många retellings av sagor, så valde jag att göra en lista på tio sagor jag tyckte om som barn.

1. Svansjön/Svanprinsessan
Jag såg filmen Svanprinsessan som baseras på Svansjön när jag var fem år. Egentligen är inte Svansjön en saga, mem jag fullkomligt älskade historien om den vackra flickan som förvandlastill en svan. Redan få tyckte jag mycket om fåglar:)

2. Alice i Underlandet - Lewis Carrol
Den här boken gavs ut i nyutgåva för några år sedan och hade så otroligt fina bilder. Jag lånade den på biblioteket, men bestämde mig sedan för att köpa den, då jag ville äga boken själv, men då hade den sålt slut på förlaget.

3. Prinsessan på Ärten
Prinsens mor lyckas aldrig hitta en riktig prinsessa att gifta bort sin son med. Hon placerar därför en ärta under fjorton tjocka madrasser och låter traktens flickor prova sängen, då enbart en riktig prinsessa kommer känna att hon ligger på en ärta.

4. Tomtebobarnen - Elsa Beskow
Jag tyckte väldigt mycket om Elsa Beskows böcker och det här var nog favoriten.

5. Solägget - Elsa Beskow
En favorit hos mig. För ett tag sedan hade ett barn på mitt jobb med sig boken Solägget och ville att vi skulle läsa den. Jag blev väldigt glad att även dagens barn,  får uppleva samma sagor som jag fick göra när jag var barn.

6. Nils Holgerssons underbara resa - Selma Lagerlöf
Den här boken förknippar jag mycket med min farmor och min pappa, som introducerade den för mig. När jag var lite äldre,  läste jag hela den tjocka boken själv.

7. Hans och Greta
Den här sagan älskade jag att få berättad för mig när jag var barn. Om barnen hans och Greta som går vilse i skogen och hannar hos den elaka häxan.

8. Rödluvan
En klassiker!

9. Sagan om vanten
Den här saken hörde jag första gången som vuxen, men tyckte mycket om den. Sagan handlar om några djur som alla försöker bo i samma vante.

10. Polly äter sylt - Russel Hoban
En bubblare på listan. Jag och en kompis samtalade om böcker vi gillade som barn häromdagen, och en av de första böckerna jag minns från min barndom. Grävlingen Polly vill inte äta något annat en bröd med sylt och får uppleva konsekvenserna av detta. I serien finns ävem böckerna Polly firar födelsedag och Polly får en liten syster.

När vi talar om sagor, kan jag även berätta att jag är väldigt sugen på att läsa Marissa Meyers triologi The lunar chronices, där klassiska sagor har gjorts om till dystopier. Böckerna i serien heter Cinder, Scarlett och
Cress, om nu någon inte visste det. Det känns lite som att jag är en av få som inte har läst den här serien än.

För övrigt älskade jag att hitta på sagor och berättelser när jag var barn och skrev många egna. Det är lite kul att läsa dem ibland.

Vägen till Ann-Christine

Ester Roxberg har skrivit boken Antiloper, som jag läste i våras och fullkomligt älskade. Igår i SVT 2 visades dokumentären Min pappa Ann-Christine,som handlar om Esters pappa Åke som i femtioårsåldern, blev Ann- Christine. Esters pappa gjorde ett könsbyte. I dokumentären synliggörs Ann-Christines vardag och även flera familjemedlemmar och vänner, berättar om sina tankar kring när Åke blev Ann-Christine.

Jag slog på tv:n en bit in i dokumentären, och hann inte se hela, men dem delen jag hann se, grät jag mig igenom. Ann-Christine delar verkligen med sig av sina tankar och sitt liv på ett öppenhjärtligt sätt. Hon berättar om hur dåligt hon har mått, både innan och under könsbytet.

Vid flera tillfällen förekommer det smakprov ur Ester Roxbergs bok Min pappa Ann-Christine, där Ester har skrivit om hur hennes pappa gick från Åke till Ann-Christine. Jag har länge velat läsa den boken, och nu blev jag påmind en gång.

Här går det att titta gratis på dokumentären Vägen till Ann-Christine till och med den sista augusti.

Jag vill även passa på att rekommendera Ester Roxbergs roman Antiloper, som handlar om hur det är att ha en bästa vän som är deprimerad. Jag har tjatat om den boken förut, men den är verkligen värd att nämnas igen.

Livets outgrundliga mysterier

Bok: Livets outgrundliga mysterier
Författare: Benjamin Alire Saenz
Förlag: Gilla böcker
Antal sidor: 335 sidor
Favoritkaraktär: Dante

Första meningen: En sommarkväll somnade jag och hoppades att världen skulle vara annorlunda när jag vaknade

Story:
Aristotle, eller Ari, som han gärna vill bli kallad, är femton år och har inga vänner. Hemma samtalar han och hans föräldrar inte om någonting; inte om Aris storebror som sitter i fängelse eller om Aris pappas krigsupplevelser han upplevde som yrkesmilitär. En dag träffar Ari Dante. Dante är en jämnårig kille som läser dikter och målar.  Dante blir Aris första riktiga kompis och tillsammans bestämmer de sig för att utforska livets outgrundliga mysterier.

Recension:
Jag hade hört väldigt mycket gott om den här boken innan jag började läsa, och vad bra den var! Jag tyckte så mycket om den här boken, att jag knappt vet var jag ska börja.

Jag tycker om sättet på vilket författaren har beskrivit Aris utanförskap och ensamhet. Att han inte känner att han får ut så mycket av att umgås med jämnåriga, att han upplever dem som ytliga och svartsjukan han känner när Dante träffar nya vänner. Dante är dessutom en fantastisk karaktär; han har inte heller så många kompisar, men trivs ändå bra med sig själv och bryr sig inte om vad andra tycker om hans intressen.

Boken visar att även vuxna människor kan förändras, och ändra sina tankebanor. Det är intressant att se hur Aris relation med sina föräldrar förändras genom berättelsens gång,  utan att Ari till en början själv märker förändringen.

Aris och Dantes relation beskrivs på ett väldigt vackert sätt. Ari blir först väldigt glad att han har fått en vän, men kan sedan bli irriterad på Dante för saker han säger och gör. Jag tyckte så väldigt mycket om tillfällena då Ari och Dante läser böcker för varandra, simmar tillsammans och när de åker ut i öknen.

Det enda negativa med boken enligt mig, är att i vissa dialoger kan det bli svårt att hålla reda på vem som säger vad, framförallt i dialoger som innehåller många korta frågor med svar. Författaren skriver inte ut speciellt ofta vem som säger vad och det gjorde att jag fick gå tillbaka till början på dialogen för att se vilken karaktär som hade startat konversationen. Jag har funderat på om det kan finnas ett syfte med att utforma dialogen på det här sättet, men har än så länge inte kommit på något.

Jag rekommenderar Livets outgrundliga mysterier, framförallt till dem som någon gång upplevt ensamhet och till dem som vet hur mycket vänskap kan betyda.

Månadssammanfattning: Juli

Jag har haft lite ledigt från bloggen i ett par dagar, då jag har varit på en kompis landställe. Idag tänkte jag skriva en sammanfattning av vad jag läste i juli.

Lästa böcker juli månad:

Den första lögnen - Sara Larsson
Sommaren då jag blev vacker - Jenny Han
To all the boys I've loved before - Jenny Han
Pappersstäder - John Green
Vecka 36 - Sofie Sarenbrandt (ej med på bilden)
I det lugnaste vatten - Viveca Sten (ej med på bilden)
I grunden utan skuld - Viveca Sten
Du glömde säga hej då - Sarah Dessen
Tusenskönor - Kristina Ohlsson
Livets outgrundliga mysterier - Benjamin Alire Saenz
Looking for Alaska - John Green (ej med på bilden)
Född fenomenal - Josephine Bornebusch (ej med på bilden)

Expeditionen: Min kärlekshistoria - Bea Uusma

Antal lästa böcker i juli: 13 stycken. Jag är supernöjd med det antalet!

Antal lästa sidor: 4165 sidor

Antal lästa böcker på engelska: 2

Bäst: Livets outgundliga mysterier, som var helt underbar, och Född fenomenal, som fick mig att skratta väldigt mycket. Dock ligger Den första lögnen väldigt bra till också, då den väckte många funderingar. Expeditionen tyckte jag också väldigt mycket om, då den inte påminde om något annat jag har läst.