En smakbit på söndag: All the bright places

Howdie howdie! 

Söndag igen, och dags för en smakbit på söndag. Jag är en sådan konstant järmbristate och har haft väldiga problem de senaste veckorna. Har provat nya tabletter som gjorde att jag fick väldigt ont i magen, så nu är jag tillbaka på min förra dunderkur som inkluderar blutsaft, blodpudding och leverpastej, så nu känner jag att jag börjar komma på banan igen. Ska även få börja dricka smoothies med grönkål och bladspenat och jag avskyr bådadera. Men, det är väl bara att blunda och tänka på något roligt.

Något roligt är bland annat En smakbit på söndag som Mari anordnar. Jag läser för tillfället All the bright places av Jennifer Niven. Jag började på boken i somras, men var inte riktigt på humör att läsa den då, så nu gör jag ett nytt försök.

Boken handlar om Theodore Finch och Violet, som träffas när de båda ska ta livet av sig genom att hoppa från skolans klocktorn. Theodore anses vara ett "freak". Han är trött på livet och försöker hela tiden hitta nya sätt att ta livet av sig på. Violet är en av skolans mest populära tjejer, som gick in i en depression när hennes syster omkom i en tragisk bilolycka.

Smakbiten kommer från sidan 61. Theodore har bjudit hem sig själv till Violet och de pratar om när de träffades:

"Have you told anyone what happened?"
"No." She stops walking, and I resist the urge to touch her hail, which blows across her face. She pushes it out of the way.
"You still didn't tell me what you were doing up there.
I don't acutally expect her to answer, but she says: "It was my sister's birthday. She would have been nineteen. "
"Shit, I'm sorry."
"But that isn't why. The why is that none of it matters. Not school, not cheerleading, not boyfriends or friends or parties or creative writing programs or..." She waves her arms at the world. "It's just time filler until we die."

Titta gärna in hos Mari, för att se vad andra bokbloggare läser.